Ny diagons - Fjuck
Jag och mamma diskuterade Galishimo denna kväll. Det började med att jag skrivit ett meddelande till mamma om att Galishimo "fått nya pjuck" (skor) och mamma försökte läsa det samtidigt som hon hanterade typ femton vilda barn så hon slarvläste det som att Galishimo fått Fjuck. Vilket lät som en besynnerlig sjukdom, och väckte lite oro hos henne. Fjuck kan inte vara bra, konstaterade hon.
"I och för sig... Jag kanske skrev 'pjuck', men det är min sanna övertygelse om att Galishimo även lider av fjuck."
"Mm..." säger mamma instämmande.
"Och det är ju förmodligen kroniskt." konstaterade jag.
Och sedan drabbades man av det momentet av sanning. Du vet, när man säger något man plötsligt inser är sant.
När man har en fullt frisk häst som beter sig på ett sätt så folk blir sugna att kolla tänderna på den, kolla ryggen på den, kolla kiropraktor med den, anlita dyr hästmassör, byta bett femtioelva gånger, hyra in en hästpratare, byta hovslagare, eller allmänt felsöka den utan att hitta något fel på hästen - då kanske hästen helt enkelt har fjuck.
Symtomen på fjuck är att hästen helt enkelt fjuckar ut ibland. Typ som igår när jag skulle rida ut på uteritt och inte kunde använda den vanliga pallen och behövde byta pall vid uppsittningen, till en mindre pall. Då fick Galishimo fjuck. Det tog fyra minuter att ta sig upp på honom eftersom han fick fullt upp med att hantera sitt fjuck över en ny pall tio meter från ordinarie pall. Då blev det ett himla tuggande och indragande av hästmage och spänd överlinje och oändligt trampande. Fjuck kan även vara omotiverat surande och apatisk blick och drabbar då oftast ston.
Ibland drabbas ju hästen av sådant innerligt fjuck att man helt enkelt åker av. Då kan man söka sadelproblem och ägarproblem och veterinärfynd i all oändlighet utan att hitta minsta brist. Hästen lider då förmodligen av fjuck.
Fjuck.
Ja.
Nytt ord. Ny diagnos.
"I och för sig... Jag kanske skrev 'pjuck', men det är min sanna övertygelse om att Galishimo även lider av fjuck."
"Mm..." säger mamma instämmande.
"Och det är ju förmodligen kroniskt." konstaterade jag.
Och sedan drabbades man av det momentet av sanning. Du vet, när man säger något man plötsligt inser är sant.
När man har en fullt frisk häst som beter sig på ett sätt så folk blir sugna att kolla tänderna på den, kolla ryggen på den, kolla kiropraktor med den, anlita dyr hästmassör, byta bett femtioelva gånger, hyra in en hästpratare, byta hovslagare, eller allmänt felsöka den utan att hitta något fel på hästen - då kanske hästen helt enkelt har fjuck.
Symtomen på fjuck är att hästen helt enkelt fjuckar ut ibland. Typ som igår när jag skulle rida ut på uteritt och inte kunde använda den vanliga pallen och behövde byta pall vid uppsittningen, till en mindre pall. Då fick Galishimo fjuck. Det tog fyra minuter att ta sig upp på honom eftersom han fick fullt upp med att hantera sitt fjuck över en ny pall tio meter från ordinarie pall. Då blev det ett himla tuggande och indragande av hästmage och spänd överlinje och oändligt trampande. Fjuck kan även vara omotiverat surande och apatisk blick och drabbar då oftast ston.
Ibland drabbas ju hästen av sådant innerligt fjuck att man helt enkelt åker av. Då kan man söka sadelproblem och ägarproblem och veterinärfynd i all oändlighet utan att hitta minsta brist. Hästen lider då förmodligen av fjuck.
Fjuck.
Ja.
Nytt ord. Ny diagnos.
Galishimo - en helt kärnfrisk häst drabbad av fjuck.
(Han håller in magen på bilden, han är fortfarande en tjockis)
(Han håller in magen på bilden, han är fortfarande en tjockis)
Kommentarer
Skicka en kommentar