Inlägg

En härlig lördag!

Bild
Jag fortsätter ju träna på övergångar, att skritta och trava om vartannat, och det har varit så otroligt roligt, om än övningen låter jättetråkig och inte ser så märkvärdig ut heller. Jonatan filmade lite och jag tänkte att detta är ju egentligen inget särskilt att se, en ponny som skrittar och travar lite, men jag blev ändå jätteglad när jag såg filmen! Ares är mjuk och har fin bjudning, han svarar bättre och bättre på avsaktningarna, inget stretande med munnen och inget bråk, han har blivit mer lugn i traven, inväntar nästa signal lite mer uppmärksamt, och jag tycker verkligen att han dessutom är en snygg kille .  Han luftsnappade en hel del innan träningen, men vad gör väl det egentligen, nära han var så stilla och trevlig i ridningen? Lite trasig och knasig får han väl vara, han gör så många fler rätt än fel!  Upplevelsen är verkligen att han är ganska välriden nu ändå. Och det känns så otroligt roligt att det bara kommer att bli bättre och bättre för oss, i alla fall så l...

Ny bil och Sessan glänser på tömkörning

Bild
  Nu är den nya bilen här! Jag älskar den! Det är en Ford Ranger Wildtrak och trots att den har några år på nacken så ser den sprillans ny ut! Den måste vara pedantskött, för jag fick leta länge för att hitta någon repa eller annat tecken på användning. Jag älskar den! Ser ni så liten min BMW ser ut i jämförelse? Den där ska dra vår nya transport när vi är redo för det! Det har verkligen hänt mycket roligt detta år!  Sedan red jag Ares lite på ridbanan, och vi jobbar fortfarande på skritt och travövergångar då jag sitter ned i sadeln i traven. Jag försöker att inte nöta så länge på övningen, så han inte tröttnar på den. Han var jätteduktig, men jag märker att han tycker det är svårt att korta stegen och börja bära sig bättre. Så vi jobbar bara i ca 10 minuter på det innan vi rider ut i skogen. Jag tror att jag tog denna övning i rätt tid nu, för hade jag börjat göra detta är han var yngre så hade han nog inte blivit jätteglad över varför jag gasade och bromsade samtidigt. Nu n...

Ares mår bättre, och jag med! (TW: Vikt)

Bild
Han är som en skör viol, den här stadiga killen. Om än jag skrev tidigare att jag tyckte han började bli sig själv igen så var han ännu mer sig själv  idag. Det måste verkligen ha varit vaccinet som spökade och symtomen behövde tid på sig att klinga ut.  Han tyckte haglivet var tråkigt och ville ut och röra på sig. Jag tog honom på töm för säkerhets skull för att kolla vart jag hade honom, och det gick ju bra på ridbanan men blev katastrof i skogen då han drog mig som en vante på sin upptäcksfärd och matresa, med spetsade öron och sin gungande rumpa som gick upp i en hurtig trav titt som tätt! Livet var gott, tyckte han! Väldigt stor skillnad jämfört med i söndags förmiddag då han förskräckt tryckte sig mot boxväggen och inte ens ville att jag skulle röra honom, än mindre ta på honom grimma. Det är en sådan lättnad att han är sitt vanliga brötiga, buffliga jag!  Trots att jag inte är på topp själv med dåliga järnvärden så tycker jag att min 45-åriga kropp ändå börjar vara...

Varför så svårt att hålla igen?!

Bild
  Varför har jag så svårt att hålla inne med offentlig information i sociala medier?! Jag blir lite trött på mig själv. Jag har ju en ganska naiv bild av att människor mår bra och kan ge trevlig feedback, kanske även några kloka nya infallsvinklar, men det slutar alltid med att jag ångrar mig.  Jag har blivit betydligt bättre på detta de senaste åren och ett stort lyft är ju att jag inte är med i några hästforum på nätet. Varken anonyma eller öppna. Jag kan dela några bilder på typ Welsh cob-sidor men thats it. Jag har också lovat mig själv att inte lägga ut detaljer om Ares någonsin får fång igen, för det blev som en digital Stargate-portral för galna medelålders kvinnor att dyka upp från ingenstans och armbåga sig in med sina egna ovälkomna synpunkter. I hundratal. Det slog riktigt hårt. En armé av dysfunktionella kvinnor som i kör marscherade fram och sade: ”Jag vet att du inte vill ha tips MEN…”  Så vissa saker har jag lärt mig.  Men Ares betedde sig skumt i helg...

Anemi, hästintervaller och transporten

Bild
Åh, vad jag är besviken. Jag har fått dåliga järnvärden igen och har anemi! Igen! Jag som började gå på gym för en månad sedan och tyckte att det var läge att pressa mig lite. Jag hade ju dåliga järnvärden år 2022 också och det var en otroligt tuff tid, och jag blir ganska ledsen över att jag delvis är där igen.  Sedan kom ju den där följdeffekten av att jag inte känt mig jättetrött i vardagen, kanske har man vant sig när man långsamt blivit sämre, men när jag fick provresultaten svart på vitt så började jag plötsligt faktiskt känna mig trött och sliten. Typ som att jag hållit ihop mig och gnagt mig framåt men börjar erkänna att det är lite tufft och rasar ihop. Jag har ätit järntillskott varje dag och maken bjuder mig varje lördag på en underbar rejäl bit entré coté så jag blev överraskad att den järnrika kosten ändå inte hjälpt mig. Nu väntar jag på att få en läkartid om hur vi går vidare.  Jonatan och Ares kör sina söndagsintevaller! Men en sak som jag reagerat över, det är...

Nöjd och tankar om reservhäst

Bild
Det har regnat en vecka men jag har tittat på lite bilder på Ares från förra veckan och är så otroligt nöjd! Det känns verkligen som att Ares har allt jag vill ha, resten som kommer efter detta är bara bonus. Han har arbetsviljan, trevlig storlek, energi och bärighet. Jag kan ändå ha en liten röst i bakhuvudet som säger "får jag verkligen behålla honom?" för det är svårt att föreställa sig att jag ska få ha det så här bra i... låt oss säga 20 år till?  Kanske är det för att jag behövt kämpa så mycket tidigare, som jag ändå kan känna lite osäkerhet över livets vändningar, och ni som följde resan med araben Galishimo märkte nog att sista året med honom var otroligt fint. Då hade vi verkligen hittat varandra, och trots att jag var trött och sjuk det året så gjorde Galishimo fina stadiga framsteg på både kurser och på uteritter, innan han plötsligt dog.  Man är kanske lite vaksam ändå, om att när livet är som bäst så rasar det. Ibland har jag också tanken om "Vad gör jag om ...

Sessans inflammerade slemsäck

Bild
  Det var inte jag och Jonatan som märkte att Super-Sessan hade en svullnad i hasen i somras, utan det var vår duktiga hovslagare Evelina som märkte det. Man skäms ju lite att man inte såg det själv, men Evelina märkte det då Sessan var på ovanligt avigt humör när hon skulle skos.  Men visst, när Evelina pekade och tryckte på hasen så såg vi ju att det inte stod helt rätt till. Sessan var inte halt och vi såg inget i hennes vanliga rörelsemönster som visade att hon hade ont, men det kändes ändå viktigt att kolla upp.  Veterinären höll med om att hon såg fräsch ut, när hon undersöktes. Hon haltade inte och var inte märkbart besvärad av svullnaden, men med ultraljud mot svullnaden, så kunde man se en pågående inflammation. Vi har ju lite i bakhuvudet att Sessan en gång lyckades gå med en hovböld också utan att vi märkte det, men som Evelina också märkte när hon verkade Sessan.  Sessan är med andra ord en häst som kanske biter ihop eller ignorerar smärta, det är svårt a...