Livet är förändring

  Gissa vem som, under okontrollerat fniss, red en stund på Ares, både barbacka och bettlöst ute idag?! Jo jag. Moi. Ares var väldigt kontrollerad och hade inget emot att få slippa bett idag också. Han är lätt att både starta, styra och stoppa. Jag satte ut det i sociala medier och fick ju trevlig och positiv feedback för att jag kan rida min femåring ute på det här sättet, det känns ju jätteroligt! Särskilt med tanke på att Ares var jätterädd för uteritter förra vintern, efter att ett travekipage passerat oss i intervaller och skrämde slag på Ares. Jag kunde inte rida ut med honom efter den vägen på flera månader.  Men då var då och nu är nu. Och ingen är gladare än jag.  Här är barbacka-paden! En Horsedream barbackasadel Iberica Plus Grafit M-L. Den satt verkligen jättebra på Ares. Jag är så glad att jag köpte den!  Det som jag kan reagera lite på är att många tycker det generellt är "bra" med barbackasadel och bettlöst, och det tycker ju jag med. På Ares. Just nu....

  Det känns verkligen som att mer och mer och mer faller på plats med att köra traktor! Igår kväll slungade jag ridbanan helt själv. Jag behövde inte hjälp med något, jag fick ordning på alla spakar och knappar och varvtal, och resultatet blev jättebra! Jonatan mockade utehagen under tiden, och filmade mig lite. Det är otroligt tacksamt att han stöttar mig så mycket i detta. Det känns inte så länge sedan som jag körde traktor själv för första gången, eller fick träna på att skotta snö ute på ett fält, men det lossnar verkligen mer och mer! Jag tror inte att alla män är så sugna på att peppa sina kvinnor att köra traktor, annars skulle nog betydligt fler kvinnor göra det, det är ju jätteroligt!  Jonatan har aldrig någonsin skrattat eller skämtat om misstag jag gjort, och han har aldrig varit stressad att få jobbet gjort, utan alltid uppmuntrat mig att ta den tid på mig som jag behöver. Själv har jag varit stressad ibland och i början blev jag lite arg emellanåt då jag inte förs...

Jag har verkligen haft en superhelg! I lördags var det alla hjärtans dag och på morgonen hade vi -23 grader. Kylan har nu hållit i sig i flera veckor och det var tacksamt att se på väderappen hur kölden skulle släppa taget om oss under dagen. Jag orkade inte sätta ett kallt metallbett i munnen på Ares och rida, utan vi bestämde oss för att bara promenera dem. Vädret var helt otroligt och det var skönt att erbjuda Ares en kravlös promenad när han varit så duktig att ridas ute.  Sedan hade Jonatan bokat trerätters middag på Kurjovikens Sjökrog och vi fick en jättemysig fönsterplats och jättegod mat! Jag dricker sällan men tog glatt både bubbel och vin. Det som kändes så bra med Kurjoviken, till skillnad från restaurangerna nära stan, är att det är otroligt tätt med bord i restauranger i centrum. Här var borden luftigt utspridda, ljudnivån blev ju naturligtvis lägre,  och det kändes mer privat och mysigt. Sedan toppade vi kvällen med lite lösgodis och låg i sängen och såg på Netf...

Till sommaren ska vi ju börja bygga på nya stallet och det kommer att finnas fler stallplatser lediga för oss. Vi har väl inte bestämt oss om vi ska köpa flera hästar nästa år, eller bara ha dem vi har. Jag funderar ju gärna på flera unghästar och tänker ofta på vad jag skulle vilja ha för framtiden. Jag "fönstershoppar" lite, kollar annonser, och tänker på det en hel del.  Vill man göra livet komplicerat så kan man faktiskt vrida och vända på detta hästköp väldigt många varv. Så därför skrev jag "del 1" här för det kommer nog fler tankar under det närmaste året.  Jag ska ju orka med ett krävande heltidsjobb, och om jag ska ha två hästar så måste ju unghästen vara ganska snäll och frisk, annars tippar det nog över till att bli väldigt jobbigt för mig. Jag skulle kunna tänka mig ett syskon till Ares, för han har verkligen varit en positiv upplevelse, men det vore ju också roligt att prova något nytt. Jag tittar just nu mest på den här typen av annonser:  Den här conn...

  Jag har minskat ned lite på sociala medier igen. Jag slutade ju vara aktiv i ett känt anonymt hästforum för ett år sedan och det blev ju bra, jag får betydligt mindre kritik från folk som aldrig sett mig jobba med min häst, och det blir mindre inre stress för mig. Jag trodde ju förut att det berodde på att jag hade en ganska speciell häst, när jag hade min älskade Galishimo, och att jag skulle vara mer accepterad när jag började visa upp mitt jobb med min helt vanliga goa bruna D-ponny, men så var det ju inte. Det var jag som var problemet. Inte vilken typ av häst jag hade.  Denna vecka tog jag även steget att gå ur alla Facebookgrupper som jag varit med i, och genom åren hade jag gått med i ganska många, faktiskt. Jag hör inte hemma där. Forumen polariseras allt för mycket och de som skriker mest får mest genomslag, inte dem som är klokast. Vissa forum är trevliga men egentligen evinnerligt upprepande, såsom alla unghästforum då varannan fråga är "Vilken mankhöjd får min tv...

Jag red ut i skogen idag, med Jonatan och Sessan, men februarisolen låg på hårt, och skapade en massa skuggor, och en massa rörelser! Korpar flög och både Ares och Sessan blev ganska tittiga. De har knappt sett varken solen eller fåglar i skogen. Det är inte så konstigt med tanke på att vi började rida ut i november och sedan dess har vi inte haft så mycket sol. Jag travade på lite här och var men skrittade mest, sedan gick vi ned på vår "hemmaridbana" och jag passade på att rida på lite mer på Ares. Jag gasade på något steg i galoppen och då kom det några riktigt trevliga och luftiga steg. Det känns så roligt att få jobba med honom och jag kände mig så nöjd när jag suttit av.   Bara vi får fortsätta så här så kommer det att kännas riktigt bra. Vi har bara haft tre veckor då jag kunnat ha sadel, och vi haft trevligt underlag, och känner verkligen att det hänt grejer på de tre veckorna. Jag hoppas detta bara är början på en säsong med bra träning och fortsatta framsteg. Om han...