Ares fyller sex år och lite tankar om belöning

Igår fyllde Ares sex år! Jag köpte ju honom när han var två år, och man kan väl säga att unghästtiden snart är slut med honom och att han börjar räknas som vuxen. Man brukar ju kalla en häst för en unghäst tills de fyllt sju år, men det handlar ju mer om moderna sporthästar som behöver en viss typ av träning och förberedelser för att högprestera. 

Ares ger i alla fall ett intryck av att vara väldigt vuxen nu, och jag är mer än nöjd med hur trevlig han är att rida. Det har inte varit någon större berg och dalbana med honom utan det är väl mer jag som behövt ställa om mig lite, och ställa om mina metoder, från att passa ett känsligt arabiskt fullblod till att passa en lite stadigare Welsh cob, både i bemötande och vad jag (inte) ska utfodra honom med. 

Exempelvis så kunde jag ge min arab Galishimo "fick-godis" i tid och otid. Galishimo tindrade med de stora, mörka, djupa, ögonen, för varje godis och tog glatt emot varje liten belöning. Han blev alldeles lycklig och såg ut att säga "Jamen tackar som frågar! Vilken trevlig överraskning! Nom-nom-nom-nom-nom-nom!" 

Ares däremot är lite mer ranghög och matmotiverad, och får ett "busy mind", dvs han börjar hela tiden tänka på hur han ska få mer godis, och slappnar inte av när han slumpmässigt får lite spontana belöningar. Då blir Ares nästan irriterad och säger "Ge mig mer! Kvinna! Jag sa MER! Vad ska man behöva göra i det här huset för att få mer fickgodis? Va? Ge mig en ledtråd för fan!" 

Jag har lärt mig klia Ares mer och pausa mer, i stället. Han älskar att bli kliad och kliar gärna tillbaka. Ofta kan han inte hålla sig till sitt godkända "mul-kliande" och kan till slut inte låta bli att klia till mig med sina tänder. Då skriker jag argt till och då stannar han alltid upp med spetsade öron och ser lite road ut över att jag är så "känslig". 

Jag har aldrig gjort mig illa och aldrig fallit av under Ares unghästresa, och det har varit väldigt många positiva upplevelser hela vägen. 

Jag är så otroligt tacksam över honom. Han har så mycket att erbjuda, och jag kan tänka mig att det är en grabb som kommer att utvecklas hela livet om han bara får rätt förutsättningar. Men just nu längtar jag mest efter att få rida ut med honom, för han är en otroligt trevlig uterittshäst!