Inlägg

Visar inlägg från februari, 2010

Att be om hjälp

Jag fortsätter tänka på ekonomin. Husköpet är ju en del av min strategi och en investering. Kan man göra andra investeringar? Jag tog kontakt med en man som jag vet har många miljoner självtjänade pengar i fickan och frågade om jag kunde få hjälp att bolla tankar om hur jag ska förbättra min ekonomi. Vad jag ska investera i och hur (om det ens är möjligt?) och om jag behöver en aktiehandlare, eller gå någon kurs, eller hur tusan jag nu ska bära mig åt. Han var villig att hjälpa mig och insisterade på att vi skulle träffas och diskutera frågan, så skulle han ge mig den vägledning han kunde. Givetvis med brasklappen att jag måste tänka själv och inte lyssna blint på vad han och andra säger åt mig, tillade han. Sedan gratulerade han mig för att jag blivit en allt mer seriös puma. Det gjorde mig belåten. Det är helt fantastiskt vad folk vill ställa upp och hjälpa till, bara man frågar.

Vad kvinnor vill ha?

Bild
DEN HÄR KVINNAN Jag vill kanske inte tillhöra en man. Jag kanske vill tillhöra mig själv och få infall av att dejta de män som intressera mig, utan att vilja anpassa mig till ett framtida gemensamt liv med dem. Jag vill ha ett eget hem och jag vill måla tavlor och vara nära naturen och ta det lugnt på helgerna. Jag vill måla väggarna lagerbladsgröna och inreda allt efter min egen smak. Jag vill ha barn om rätt man dyker upp men jag vill inte ha barn så pass mycket att jag vill spendera mer tid på att leta efter en lämplig man. För jag har letat i tio år och det räcker. Mamma får klara sig utan barnbarn tills dess. Sedan så funderar jag på om jag är ytlig och lever ett liv utan djup om jag inte har långvariga nära relationer men jag börjar alltmer känna att det inte är mina relationer med andra som avgör om mitt liv har ett djup, utan att det är min relation med mig själv som är avgörande. Listan kommer givetvis att ändras allt eftersom livet ändras. Tack till Catta, Runa, Gro och Ulri

Det är inte omöjligt!

Bild
Jag gick ut ur banken med mina papper och kände mig nästan lite chockad. Det är alltså möjligt. Jag kan alltså köpa en bostadsrätt. Om jag vill. Flytta, alltså. Skaffa ett litet hus lite i utkanten av samhället eller lägga ett bud på en bostadsrätt. Kvinnan på banken visade mig hur man räknar ihop min budget utifrån min lön och ja... det går alltså. Det ÄR alltså möjligt. Jag kan skaffa mig ett hus. Huset vi räknade på skulle maximalt kosta mig 1500kr mer i månaden där, än i min nuvarande hyresrätt. Största skillnaden, förutom att det är ett hus är ju att jag äger stället och även kan sälja bostaden om jag vill. Just nu försvinner ju alla mina pengar till min hyresvärd. Alltså är det troligtvis mer ekonomiskt smart att köpa ett hus eller en bostadsrätt. Bara man inte behöver renovera om hela skiten. Jag kan knappt tro det. Att jag skulle kunna få en egen liten gräsplätt och en egen liten tomt och ett eget litet hus, det känns overkligt. .

ensamhetens lov

Ibland när jag pratar med släktingar eller arbetskollegor så får jag lite förtröstansfulla ord på vägen. "Du hittar nog någon snarare än vad du tror. Det kommer nog när du minst anar det." och sådana saker. Ibland överväldigas jag av en impuls att säga tvärtom till dem, att jag ska lägga en arm om deras axlar och full av omsorg och förtröstan säga: "Du separerar nog snart. Det kommer nog när du minst anar det. Befrielsen är nära!" Jag undrar jag hur folk skulle reagera om jag gjorde så. Förmodligen skulle de känna sig väldigt kränkta. För det MÅSTE ju vara så att tvåsamhet är bättre än ensamhet, de MÅSTE ju anse det, varför de säger sådana saker till mig i förtröstan. Det kan ju vara så att de har rätt. Det kan mycket väl vara så. Men det kan vara så att det finns fördelar också. Som att man får ha sina egna tankar ifred och tänka dem färdigt utan avbrott. Att man får sköta sitt eget hem själv. Att man alltid vet vart det är tryggt och lugnt. Att det alltid finns en

Mental Potpurri

Bild
I helgen lyssnade jag på psykoterapeuten Victor Frankls bok "Man's search for meaning" och blev riktigt hänförd. Boken är från 1943 och verkligen högaktuell idag. Det är nästan läskigt... När jag, samtidigt som jag lyssnade på boken, ägnade mig åt måleri så jublade hjärnan över all stimulans. Logoterapi på engelska blandad med kreativt skapande i höger hjärnhalva. Som en slags mental potpurri. När jag DESSUTOM hade en smältandes bit mörk choklad i munnen så uppnådde jag en slags symfoni av mental stimulans som nästan gjorde mig rosig om kinderna. Bilden blev bra. Färgen är blöt och jag fotade med blixt så den ser lite mörkare ut i verkligheten. Den blev precis lagomt bra. Tillräckligt bra för att jag ska vara nöjd och tillräckligt många brister för att jag inspirerat ska tänka: "Jag kan så mycket bättre än så här!" .

Alla Hjärtans Dag snart

Bild
Jag tycker ju att alla hjärtans dag är jättefjantig. Faktiskt. Skulle aldrig falla mig in att tycka att det är en trevlig dag. Det är ungefär som Fredagsmys. Patetiskt. Jättelöjligt. Tänk vad folk faller för kommersialismen. Stackars korkade rackare som förtvivlat kämpar för att ge varandra bekräftelse bara för att dagen kräver det. Olyckliga själar, säger jag bara! Och det är inte bara för att jag är singel. Sanna mina ord. Och håll käften annars. Jag är inte bitter.

Happiness is a skill

Bild
Lycka är en färdighet, sägs det. Jag tänkte på det ganska nyligen och kom fram till att det viktigaste ändå måste vara att inte vara olycklig. Eller? .

Förälskelse

Bild
Jag har aldrig någonsin blivit förälskad i en plats förut, men nu är jag det. Jag beter mig som en fjortis som har en pojkförälskelse.Jag pratar om Platsen hela tiden. Jag vill visa bilder på Platsen. En kväll kunde jag inte hålla mig utan tog bilen ut till Platsen bara för att kanske få en skymt av den i vintermörkret. Platsen är sabla dyr men helt plötsligt är jag beredd att göra vad som helst för att ha råd att bo på Platsen. Jag fantiserar om att ha Platsen alldeles för mig själv och vakta den som en björnhona vaktar sitt gryt. Och ja... jag har faktiskt gjort en intresseanmälan på Platsen...

Pusselbitar

Bild
Jag blev ängslig över att jag blivit remitterad till hjärtspecialisten. Min kloka mamma sa åt mig att ta det lugnt och ringa min kompis Bengt-Göran i stället. Han är kiropraktor. Bengt-Göran sa att en låsning i bröstryggraden kan ge samma symptom som fick läkaren att misstänka att jag hade hjärtproblem. Sedan beskrev han smärtan i mellangärdet så detaljerat att jag höll på att börja gråta för jag kände igen mig så väl. Och bäst av allt: det går i princip att fixa till på en halvtimme. Jag kunde inte föreställa mig att smärtor i bröstet och andningssvårigheter kan komma från problem i ryggen. Men visst hänger saker och ting ihop. Bengt-Göran sa att jag var välkommen till honom för hjälp, men rådde mig att kontakta en kiropraktor eller naprapat på min ort om jag inte ville resa så långt. Bara av en slump så känner jag en kille här i Östhammar som är naprapat eftersom våra morgonpromenader med våra hundar ofta sammanfaller på morgonen. När jag ringde honom idag och frågade honom om han ku

Hjärtefrågor

Bild
Jag har blivit remitterad till en hjärtspecialist. Det känns bra. Kanske finns det en förklaring till varför träningen går så dåligt, man vet ju aldrig. I övrigt drömmer jag om en vinterbonad sommarstuga någonstans här i krokarna, eller en bostadsrätt. Jag vill grymt gärna boa in mig ett eget hem och skulle bli så lycklig om jag fann platsen att kalla HEMMA. Jag har bokat tid med banken om två veckor. Det här köket gör mig alldeles varm i hjärtetrakten (förutom bordsduken då).

Kan jag flytta?

Bild
Nästa vecka blir det en tur till Handelsbanken. Jag har bokat tid med en handläggare där. Jag funderar på att skaffa mig en bostadsrätt eller något liknande. Jag vill veta hur det går till, och om det är möjligt, då min anställning inte är fast. Behöver jag någon som går i borgen för mig? Jag har betalat 6000 kr per månad i hyra och el de senaste månaderna där jag hyr min lägenhet, och jag tror att jag kan bo billigare. Dessutom kan man ju sälja en bostadsrätt och det kan jag inte göra med hyresrätten. Det skulle vara kul med ett eget hem. Drömmen är ju att bo i någon liten vinterbonad sommarstuga, som den här som jag fann på hemnet. Men en vanlig bostadsrätt fungerar också. Jag vill stanna i Östhammar ett tag. Jag tror inte jag blir lyckligare av att hänga någon annastans. Tänk er liksom mig och terven sittandes ihopträngda på den där farstun med lite thé. Det skulle vara grejer, det...

Thåström

Bild
Jag snurrade iväg några varv extra i ekorrhjulet och hamnade i Stockholm med Erik. Thåström hade konsert och Erik hade biljetter och jag kände mig håglös så vi gjorde slag i saken. Det var en rolig och oväntad vändning på veckoslutet. Jag hade jättekul ända tills jag blev tokless och ville hem, Thåström fick klara sig utan mig på slutet. Mest fascinerad blev jag faktiskt över förbandet. Det var ett riktigt bra band med tryck, jag tror jag har ny musik att peta i min I-pod vid nästa träningspass. Thåström var jättebra, men man blir ju inte peppad av att springa till hans toner. Snarare får man ju lust att kliva av spåret och gå in i skogen och lägga sig raklång i snön och vänta på att någon plockar upp en innan man dör. Tusen tack till Erik som dammade av mig och inspirerade mig på något nytt, det gjorde du bra...

När det liksom bara känns liksom

Bild
Ibland snurrar ekorrhjulet lite väl snabbt. Jobb och jobb...

Hjälten vilar

Bild
Jag behöver vila från träning en stund nu och bara klottra i stället. Varför? Tja... därför att det ibland bara är bra att göra något annorlunda. Jag tror både kroppen och själen behöver det. Hjälten är inte slagen. Hon vilar bara.

Längst ned på listan

Bild
Längst ned på min lista över saker jag vill få genomförda finns min önskan att ägna mig åt tecknande. Längst ned! Under vänner och bekantskaper och karlar och träning och hälsa och matlagning och jobb och sömn och hundrastning och promenader... LÄNGST där nere i pytteliten text står det att jag vill ägna mig åt konst. Som om det inte var viktigt. Som om allt var så mycket viktigare. I helgen när jag än en gång tittade på min arbetsbänk och mina färger och min målarduk så kände jag att något är på väg att gå jättesnett i mitt liv. Jag är på väg att bli jättetrött för min lista är för lång och min önskan om att få ägna mig åt konst är skriven med alldeles, alldeles för liten text...