Livet är förändring

Nu fick jag skruva lite mer i träningen och några missade detaljer som fallit i glömska. Det blir mer logiskt om jag gör en push-pull-leg-uppdelning vilket i praktiken innebär att följande:  Push, att putta: Ett pass puttar  jag ifrån mig vikter med armarna. Exempelvis bänkpress då jag skjuter en skivstång upp i luften, från kroppen när jag ligger på rygg. Då aktiveras bröst, axlar och triceps (baksida arm) om jag puttar ifrån mig vikter på olika sätt och i olika vinklar. Även sit-ups kan räknas här då man kan tänka att jag ligger på rygg och håller i en extravikt på bröstkorgen och puttar upp vikten. Fast här har jag inga extra vikter. Det går bra med den vanliga tyngdkraften. Och en macka efteråt.  Pull, att dra: Ett pass drar jag till mig vikter med armarna. Jag kan försöka dra mig uppåt i chins eller dra saker till mig i rörelser och ett motstånd som påminner om att man ror en båt, eller så kan jag ligga på mage på en bänk och dra hantlar upp mot magen. Detta aktverar rygg och bic

Jag har börjat träna igen. Jag kliver upp tidigt på morgonen och tränar innan jobbet, det är ofta tomt och skönt på gymmet då, och jag kan lungt puttra på med otvättat hår och nyvaken uppsyn utan att någon märker något. Från början kände jag mig väldigt vilsen. Jag har alltid förut tagit biocircuit-programmet med förinställda maskiner för just min form. Men jag har blivit så mycket sämre fysiskt, framför allt med min andning, så jag blir nedstämd då det står "30 % av programmet genomfört". När jag var frisk så gjorde jag 100% av planen utan problem. Nu är det väldigt olika och kan svaja under programmet.  Så jag masade mig iväg till de icke-digitaliserade-maskinerna och de lösa vikterna och allt som jag inte brytt mig så mycket om på flera år. Men det kändes skönt. Som att komma hem. Utan att jag just tänkt så mycket på det så har jag delat upp styrketräningspassen i tre delar. En del benövningar, en del bröst, biceps och mage, och tredje delen består av rygg, axlar och trice

Ytterligare en helg med bra underlag ute och nu dessutom solsken! Det var länge sedan man såg solen! Galishimo tuffar på och verkar stormtrivas med de lite längre sträckorna, han har alltid bråttom hem och idag försökte jag "ta" i honom lite mer för att bromsa upp honom och då kom det genast ett litet protest-bock. Man får inte bromsa för mycket hemåt. Det är reglerna Galishimo själv satt ut. Vi måste förhandla om den saken, helt enkelt. Tur att Anna rider med oss, det känns mycket tryggare nu!  18 kilometer varav 3,8 km var i galopp. Det går lite svajigt och ojämnt när Galishimo galopperar, men jag måste vara ödmjuk och tacksam över hur bra han sköter det, för det är ju ganska nytt för honom att galoppera längre sträckor. Där han bodde mellan 2013-2021 fanns det inte lika bra ridvägar för just lite längre konditionspass. Duktiga killen!  Jag börjar känna mig bättre. Jag har solat en hel del solarium för att få D-vitamin och serotonin (välbehagskänsla) och även gått på gymmet

Jag har ju krisat lite och haft en förkylning, som jag skulle vilja rösta på var corona, och varit otroligt trött. Jag har varit bortanför perceptionen av trötthet. Jag har velat lägga mig på golvet på ICA. Men det känns som jag sover bra och att det bara är en fas jag går igenom, kanske efter virus, kanske efter stress. Kroppen verkar vilja läka i alla fall. Om jag bara har lite tålamod så är jag nog bättre efter nästa helg.  Men jag har ändå kunnat åka med Galishimo på kurs två gånger den senaste tiden och det är ju enbart för att Galishimo gör allt själv och är jättepigg och glad. Han skulle i princip trä på sig sadeln åt mig, om han kunde. Vill jag ha energi så får jag energi, vill jag att han ska vara lugn så är han lugn, vi jobbar bara med små, små, detaljer såsom att jag ska tynga lite mer på ena sittbenet, eller timingen på mina hjälper beroende på vart jag vill ha honom i energiläge och precision.  Eftersom jag vill rida kurs tillsammans med Anna och hennes nyköpta femåring Fi

 Nu tror jag att min personliga-kris-shopping-spree har lagt sig lite. Det var bara en grej till. En liiten liten grej till.  Den där tavlan. Den där. Den kommer att passa vid väggen vid sängkanten, ni vet, där det ser ut så här:  Där vid väggen till vänster kommer det att passa utmärkt med Saint Buddha. Jag är så taggad att få upp allt nu! Tror jag väntar tills denna buddha-tavla kommit innan jag gör mitt ryck.  Nej jag är inte särskilt insatt i Buddhism och liknande men jag tycker ibland att jag behöver påminnas om att vi någonstans inte bara söker kickar och framgångar, vi söker också andlighet. En känsla av sammanhang. Jag tänker nästan aldrig på det när jag går på autopilot och livet bara rullar på, men när det blir ett sådant här set-back som jag haft de senaste veckorna, kanske till och med senaste året, då man verkligen behöver stanna upp och reflektera vad man gjort, och varför, då kommer man på det; Att det behöver finnas en mening i allt.  Så då får tavlan komma in. Och kans

  Jag har inte så många nya bilder på Galishimo men han puttrar på. I helgen så var han ute 3,6 mil! Jag ligger lite lågt med den informationen på andra sociala plattformer, då det kan bli ett ramaskri i sociala medier, om han för första gången i sitt liv skulle bli halt, eller något, men han mår verkligen bra nu! Han har bjudning hela vägen, ger ifrån sig massor av trivsel-ljud, och jag måste fortfarande bromsa honom massor på hemvägen.  Och när han bara trivs med livet och gör sitt jobb som uterittshäst så kan jag verkligen slappna av mycket mer. Han är absolut inte trafiksäker, han skyggar och gör sina grejer titt som tätt, men jag tycker rörelserna är lite mindre explosiva.  En rolig detalj är att han skiljer på liggande och stående älgtorn. Ett stående älgtorn är för det mesta okej att passera. Ett liggande älgtorn är en katastrof och då är han nästan nere i diket för att undkomma ondskan. Jag trodde det var en slump tills vi träffade på två liggande älgtorn på raken, de håller vä

 Jag har varit riktigt trött på min utsikt på morgonen nu. En tom sängsida, samma gamla slitna sängkläder som jag haft i massor av år. Trötta, mjuka och ojämna kuddar som man måste knöla till för att sova bekvämt på, täcken som känns ofräscha och lite missfärgade under sängkläderna. Dessutom har jag kanske inte varit på bästa humör när jag legat där, de senaste veckorna. Det har varit en molande liten knut av olust i magen.  Efter att ha återerövrat min ensamhet, och sovit enormt mycket efter jobbet, nu i nästan två veckor, fick jag i alla fall en krypande positiv energi. Jag åkte till lite affärer och lastade på allt jag blev inspirerad av, och bytte ut massor.! Nya underlakan, nya täcken, nya sängkläder, nya kuddar, nya prydnadskuddar, nya kuddöverdrag... nytt sängöverkast, ny överkastfilt, ny blomma vid sängbordet. Det blev inte billigt men det kändes så otroligt skönt när det var gjort. Det ska vara behagligt för mig att krypa till sängs!  Sängen innan på bilden här ovan. Det var f