Livet är förändring

Jag försökte verkligen utforska nya relationer och sätt att leva utanför min lilla kokong till lägenhet, 2021, men nu i januari kom rekylen. Återstudsen. Plötsligt krävde kroppen återhämtning och instinktivt så började jag slåss med näbbar och klor för att få vara ensam. Jag sårade någon på vägen.  Och som jag sedan sovit. Åh, vad jag sovit. Tio till elva timmar varje dygn. Djupt och stilla. Jag har sovit på lunchraster, efter jobbet, på natten, varje paus jag hittat, de senaste 11 dagarna. Jag har inte ens oroat mig över hur länge jag kommer att behöva sova så här mycket, för det har känts så skönt och helande att jag skulle inte bry mig om det så var i ett halvår till jag ville sova bort dagarna... Om det ska kännas så här skönt. Underbart skönt.  Hur jag än vrider och vänder på mig själv så landar jag alltid i att jag är, på gott och ont, högkänslig. Jag har, på gott och ont, ett stort behov av sömn 8-9 timmar per natt. Jag har, på gott och ont , ett stort behov av tystnad, ensamh

  År 2021 var ju i det stora hela ett bra år men jag fick kämpa lite extra.  Jag gick ned massor i vikt, från ca 72 kg till 57 kg som jag väger nu. Från början fick jag jobba hårt för att ändra mina matvanor men nu verkar kroppen ha ställt om sig och det känns för tillfället ganska enkelt. Jag blev singel och började dejta. Mina arbetsuppgifter förändrades från att utreda missförhållanden med stöd av lex Sarah, till enbart projektledning och stöd till verksamheter. Det blev helt klart ett lyft! Efter att ha utrett missförhållanden i åtta år så var det skönt att jobba med lite mindre pressade ärenden.  Jag försökte växla upp ambitionerna med Galishimo och flyttade honom till ett annat, lite finare stall, men klarade inte riktigt av de högre kraven kombinerat med heltidsjobbet, och då går ju självklart jobbet först. Jag fick dock nya vänner och det är ju alltid kul!  Under hösten flyttade jag Galishimo till en liten gård som ägs av en av mina bästa vänner Anna, där även Ebba hade sin häs