Året 2021

 


År 2021 var ju i det stora hela ett bra år men jag fick kämpa lite extra. 

Jag gick ned massor i vikt, från ca 72 kg till 57 kg som jag väger nu. Från början fick jag jobba hårt för att ändra mina matvanor men nu verkar kroppen ha ställt om sig och det känns för tillfället ganska enkelt. Jag blev singel och började dejta. Mina arbetsuppgifter förändrades från att utreda missförhållanden med stöd av lex Sarah, till enbart projektledning och stöd till verksamheter. Det blev helt klart ett lyft! Efter att ha utrett missförhållanden i åtta år så var det skönt att jobba med lite mindre pressade ärenden. 

Jag försökte växla upp ambitionerna med Galishimo och flyttade honom till ett annat, lite finare stall, men klarade inte riktigt av de högre kraven kombinerat med heltidsjobbet, och då går ju självklart jobbet först. Jag fick dock nya vänner och det är ju alltid kul! 

Under hösten flyttade jag Galishimo till en liten gård som ägs av en av mina bästa vänner Anna, där även Ebba hade sin häst Rand. Det blev billigare och närmare för mig att pendla, men sämre möjligheter för att rida dressyr eller rida efter arbetstid när det var mörkt ute. Vi hann rida tillsammans alla tre vid bara ett tillfälle, sedan blev Annas häst halt och Ebbas häst Rand fick avlivas. Fina Rand som jag och Galishimo ridit ut med massor, i flera års tid. Min terapihäst när jag varit trött på Galishimos nerver. Nu är han borta. 

 Efter detta har Anna köpt en ny unghäst (med otroliga kvaliteter) och jag har börjat få sällskap på uteritterna igen! 

Galishimo har blivit mycket säkrare på uteritter och vi kan äntligen rida snabbare ute, om omständigheterna är de rätta. 2021 var första året jag kunde träna strukturerat med galoppintervaller utan att behöva hjälp eller stöd från någon! Vi har även provat att rida lite mer ensamma i mörker. Galishimo tycker det är mycket roligare att ridas ute nu och han är het som sjutton när vi rider ut ibland. Jag kan exempelvis inte rida honom raka vägen hem utan måste snirkla mig lite på avvägar under hemvägen, så han inte hetsar upp sig för mycket. Men det är nästan bara roligt. Han älskar verkligen att röra på sig och uteritterna är sällan under en mil. 

Så det blev framsteg även 2021!



Jag är inte riktigt på det klara vad jag förväntar mig av 2022. Jag och Galishimo ska börja åka in i centrum regelbundet och gå på dressyrkurs varannan vecka, men jag har ingen klar bild på hur utvecklingen ska bli. Men det kanske min tränare har! 


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer