Westernträns - Hur söt får man bli?!

Jag hade ju shoppat lite grejer innan jul, från Western Horsemen, men grejerna drog ut lite på tiden innan de dök upp. Men idag kom äntligen tränset jag letat efter. Jag köpte det ju lite på känsla för bilden var ju lite halvtaskigt fotad och inte så beskrivande:


Det jag gick på främst var ju att färgen var den färg som mest liknande Galishimos westernsadel, samt att den hade ett v-ringat pannband och något som verkade vara silverdetaljer. Jag blev MYCKET glad när jag öppnade paketet, inte bara för den lilla godispåsen som låg där och som uppslukades med brådska, utan även hur fint tränset och tyglarna var! Kolla in!




.


Supersött blev det! Det lilla V-et i pannan står dock nästan rakt ut men det hoppas jag beror på att lädret är nytt och oanvänt, och att det mjukar upp sig så småningom. Söt som socker blev han då. Vi red lite dressyr på ridbanan i -19 minusgrader och Galishimo var mer trygg än vad han varit på veckor, det var riktigt roligt att rida honom. Det blir så mycket bättre ridning när jag inte är spänd och vaksam på vad som händer omkring oss, hela tiden. Jag längtar redan till nästa gång!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Flashback