Bloggen 10 år - drömmen om hästbil och transport
Någon gång under våren 2013 insåg jag att jag verkligen, verkligen, ville ha en hästtransport och en bra, fyrhjulsdriven bil att dra den med. Jag ville kunna åka iväg med Galishimo och gå på kurser med honom. Eller snabbt och enkelt ta honom till veterinär om han blev skadad.
Jag bodde då ensam i min etta och vred och vände på min budget. Jag hade nu lärt mig den viktiga livsläxan att saker inte alltid går som man tänkt sig, så det klokaste vore om jag inte tog onödiga lån utan försökte spara ihop till bil och transport.
Jag kollade räkningar och hästkostnader och livskostnader och landade ständigt på samma summa: ca 2500 kronor kan jag undvara per månad om jag sparar pengar. Jag stirrade lite uppgivet på budgeten. Om jag ville ha en bra bil för ungefär 45.000 kronor och en bra transport för ungefär 35.000 kronor... Det är ganska precis två och ett halvt års sparande. Om inga oförutsedda utgifter kommer. Då kan det ta längre tid.
Det kom absolut oförutsedda utgifter. Alla möjliga utgifter behövdes för att livet skulle rulla på. Min dåvarande bil gick exempelvis sönder, precis som bilar gör ibland, så jag fick köpa en cykel för att ta mig fram under tiden den var på verkstad. Där försvann tre månaders sparande i ett nafs. Att spara till en bil och transport kändes ibland som ett omöjligt projekt.
Framför allt var det transportköpet, som jag otåligt och rastlöst genomförde långt innan bilköpet, som inte blev som tänkt. Transporten krävde betydligt mer omfattande renovering än vad jag förväntade mig och jag fick ta pengar från sparkontot, för att exempelvis ha råd med ett helt nytt transportgolv. Sedan föll resten av transporten långsamt isär och jag har småfixat med den sedan dess. Och det tog slutligen hela fyra år för mig innan jag hade pengar till både en fyrhjulsdriven bil och transport. Men glädjen när jag äntligen var i mål var svårslagen!
Nu har jag haft min bil och transport i två år och är otroligt nöjd över att jag till slut fick ihop det!
Om man verkligen vill så kan man spara ihop till det man drömmer om, bara man ger det tid, och tålamod.
Det blev väl inte överdrivet med kurser och framsteg med Galishimo bara för att jag fick ihop min drömbil och transport,
men projektet fick liksom ett eget liv.
Ett eget syfte.
Ett eget mål.
Jag bodde då ensam i min etta och vred och vände på min budget. Jag hade nu lärt mig den viktiga livsläxan att saker inte alltid går som man tänkt sig, så det klokaste vore om jag inte tog onödiga lån utan försökte spara ihop till bil och transport.
Jag kollade räkningar och hästkostnader och livskostnader och landade ständigt på samma summa: ca 2500 kronor kan jag undvara per månad om jag sparar pengar. Jag stirrade lite uppgivet på budgeten. Om jag ville ha en bra bil för ungefär 45.000 kronor och en bra transport för ungefär 35.000 kronor... Det är ganska precis två och ett halvt års sparande. Om inga oförutsedda utgifter kommer. Då kan det ta längre tid.
Det kom absolut oförutsedda utgifter. Alla möjliga utgifter behövdes för att livet skulle rulla på. Min dåvarande bil gick exempelvis sönder, precis som bilar gör ibland, så jag fick köpa en cykel för att ta mig fram under tiden den var på verkstad. Där försvann tre månaders sparande i ett nafs. Att spara till en bil och transport kändes ibland som ett omöjligt projekt.
Framför allt var det transportköpet, som jag otåligt och rastlöst genomförde långt innan bilköpet, som inte blev som tänkt. Transporten krävde betydligt mer omfattande renovering än vad jag förväntade mig och jag fick ta pengar från sparkontot, för att exempelvis ha råd med ett helt nytt transportgolv. Sedan föll resten av transporten långsamt isär och jag har småfixat med den sedan dess. Och det tog slutligen hela fyra år för mig innan jag hade pengar till både en fyrhjulsdriven bil och transport. Men glädjen när jag äntligen var i mål var svårslagen!
Nu har jag haft min bil och transport i två år och är otroligt nöjd över att jag till slut fick ihop det!
Om man verkligen vill så kan man spara ihop till det man drömmer om, bara man ger det tid, och tålamod.
Det blev väl inte överdrivet med kurser och framsteg med Galishimo bara för att jag fick ihop min drömbil och transport,
men projektet fick liksom ett eget liv.
Ett eget syfte.
Ett eget mål.
Kommentarer
Skicka en kommentar