Sura serpentiner och hur jag löste dem

Galishimo är både svår och rolig att rida ibland. Han tar ju egna initiativ och ena dagen kan man ha ett problem man inte visste att man hade dagen innan. Ibland har han vissa "platser" på ridanan då han kan krångla på särskilda sätt, och ett av dessa platser för dagen var mitten av ridbanan när man gör serpentiner.

Ni vet man svänger på en mjuk och lösgjord häst, rakställer några steg *PANG Galishimo ser ut som en sur get* man fortsätter driva fram *släpar sig fram i sirap på motsträvig häst* sedan svänger man åt andra hållet, hästen blir jättemjuk och bärig, jag ska rakställa några steg *PANG Galishimo ser ut som en sur get* och så vidare och så vidare.

Det blir som en slags rebus och ett slags mysterium som jag får försöka lösa.




Första försöket var att tokdriva och ponnysparka honom framåt. Det gav lite motsatt effekt, Galishimo blev mycket kränkt, stannade nästan av helt, och undrade varför jag plötsligt hatade honom. Så det fick jag släppa ganska snabbt.

Andra försöket var att dela upp övningen i två delar och träna varje del var för sig. Så då red jag efter fyrkantsspåret och gjorde långsam trav - snabb trav - långsam trav - snabb trav- långsam trav - SNABB trav, så han blev lite öppen för att jag kan vilja att han ska gå framåt.

Sedan delade jag upp andra delen i övningen med att göra några cirklar i höger varv och några cirklar i vänster varv och TOKSITTA på vänster sittben eller höger sittben beroende på vart jag var på väg, så han skulle slippa undra. Det ställde han upp på. Tydligt och bra.

Sedan blev det att slå ihop travövningen med serpentinövningen och då gick det plötsligt. Han gjorde en fin ökad trav utan att stanna med "get-looken" på de raka delarna på serpentinbågen och svängde sedan som vanligt och ordentligt förberett eftersom jag pulat ned min egen rumpa ordentligt åt det håll jag senare tänkt, i god tid. Så han slapp undra.

Så det var dagens prestation. Serpentiner. Svänga - framåt - svänga - framåt. Sedan drog han på en fantastiskt fin sluta i båda håll. Då var det dags att fjäska för araben och genast kliva av.


Tydligen är Sura Serpentiner svårare än tänkt, trots att Galishimo gjort dem i hela sitt liv, men han bjuder alltid på nya utmaningar. Men snyggt blev det, till slut! 

  • Att ta med mig av dagens ridning: - Jag måste göra tempoväxlingar oftare och allra helst redan under uppvärmningen! Från och med nuuuu! 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer