Ta lån eller inte ta lån?

Jag fick brev på posten idag från min bank att jag får låna 70.000 kr för kostnader kring hästköp och transport med lastbil från södra Sverige. Räntan är rörlig men i runda slängar så ska jag betala av lånet med ca 2000 kronor i månaden i tre år.

När man ansöker om lån från banken så ansöker man först, sedan får man besked om man beviljas lånet eller inte, och SEDAN kan man skicka in papperna att man faktiskt vill genomföra dealen. Jag har ansökt, och fått besked om att jag kan få låna de pengar jag ansökt om, men inte skrivit under på att jag vill genomföra lånet.


Det är nu man får sätta sig ned och fundera lite. Jag kan ju inte säga exakt vad den nya hästen kan komma att kosta i månaden, den är väldigt ung och det är svårt att veta vad den behöver i framtiden. Behöver den särskilda skor? Behöver den stort antal täcken, eller kan den vara utan? Täckesfrågan är ju både beroende på hur hästen lägger sin vinterpäls och även på vilka hästkompisar hon har i hagen och hur mycket de vill gnaga på täcket. Sedan så är det i många fall en lite dyrare period när hästen ska växa till sig, och man kan behöva flera sadlar, och flera sadelutprovare under växtperiodens gång, eftersom hästen kan ändra form och fysik när den rids. Försäkringar på lite dyrare hästar kan ju också vara lite större summor att betala än vad jag är van vid.

Det kan också vara så att unghästar skadar sig lätt, när de ränner runt utan att ha 100 % koll på benen, jämför med snubbliga tonåringar som har för stora fötter för sitt eget bästa. Jämför Galishimo som höll på att ha ihjäl sig själv, helt egenmäktigt, när han var 4 år, år 2013.

Men, låt oss, för enkelhetens skull, säga att hästen, fördelat på tre år, kommer att kosta mig 3000 kronor i månaden. I runda slängar. Om jag dessutom tar lånet och sköter avbetalningen på 2000 kronor, så betalar jag sammanlagt 5000 kronor i månaden för hästen under tre års tid. Det är lite saftigt om man redan har en häst som man trivs med...

Om vi backar bandet lite och tänker oss att jag i stället lägger undan 5000 kronor i ett och ett halvt år och börjar nu... Då har jag 90.000 kronor i handen sommaren 2020. På halva tiden som det tar att avbetala lånet, alltså. Den summan räcker inte bara till en ny häst för samma pris, inklusive lastbilstransport, utan även en resa till södra Sverige för att bekanta sig med en, eller flera, potentiella ridhästar, innan man slår till. Eller så håller uppfödaren mig i minnet och kan erbjuda något snarlikt i framtiden.

Nu blev jag ju lite förälskad i den häst jag blev erbjuden, och har svårt att tänka mig att jag skulle kunna få möjlighet köpa en lika fin häst, då jag inte fått ett så fint erbjudande förut. Men det kan ju faktiskt vara så att jag får hyfsade erbjudande framöver också. Det kan finnas fler hästägare där ute, med fina hästar, som kan se bortom tävlingsmeriter och rosetthyllor.

Om jag har tur...  Jag har inte bestämt mig ännu.

.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Flashback