Ett nöje att longera
Idag har det blåst över 7 sekundmeter och det var mer eller mindre snöstorm, när jag skulle rida. När jag kom ut på ridbanan med Galishimo så insåg jag att jag inte skulle våga rida på så mycket i ovädret, så det blev longering i stället.
Galishimo är trevlig att longera. Vi har gjort det i så många år, och trots att vi inte utför några cirkuskonster så blir longeringen bara mer och mer finstämd. Jag kan ställa honom inåt, utåt, höja formen och sänka den, hyfsat bra. Galishimo är lyhörd och med på noterna. Förutom några minuter av stor förtvivlan, när Björn lämnade oss båda för att gå in för att hämta handskar. Detta svek passerade inte obemärkt. Då sprang Galishimo runt i chock med högt huvud och spänd korsgalopp och gick inte få kontakt med. Detta beteende kan jag le lite åt när jag longerar honom, men det är ju obehagligare ifall jag hade suttit på honom, så det var klokt att låta bli.
När Björn hade kommit tillbaka så gnäggade han lättat och ställde sig lugnt med sänkt huvud mot snöstormen.
"Grattis. Galishimo ser uppenbarligen inte dig som en besökare utan som en viktig medlem i flocken." skrattade jag. Hur Galishimo ser på mig är fortfarande oklart. Hur Björn ser på mig vågar jag inte fråga honom, om...
Om en timme är klockan 23 och jag ska åka till stallet och kolla till Galishimo. Jag hade en tanke om att denna blåst och snö borde göra att hästarna inte märker av fyrverkerierna så mycket i år. Vi har ju vår lösdrift fem kilometer från centrum så det kan smälla och lysa ganska bra om det är vindstilla och klart. Men jag hoppas att han klarar sig bra i hagen med sina hagkompisar. Jag och Björn kommer att titta till honom för säkerhets skull..
Håll en tumme och gott nytt år!
Galishimo är trevlig att longera. Vi har gjort det i så många år, och trots att vi inte utför några cirkuskonster så blir longeringen bara mer och mer finstämd. Jag kan ställa honom inåt, utåt, höja formen och sänka den, hyfsat bra. Galishimo är lyhörd och med på noterna. Förutom några minuter av stor förtvivlan, när Björn lämnade oss båda för att gå in för att hämta handskar. Detta svek passerade inte obemärkt. Då sprang Galishimo runt i chock med högt huvud och spänd korsgalopp och gick inte få kontakt med. Detta beteende kan jag le lite åt när jag longerar honom, men det är ju obehagligare ifall jag hade suttit på honom, så det var klokt att låta bli.
När Björn hade kommit tillbaka så gnäggade han lättat och ställde sig lugnt med sänkt huvud mot snöstormen.
"Grattis. Galishimo ser uppenbarligen inte dig som en besökare utan som en viktig medlem i flocken." skrattade jag. Hur Galishimo ser på mig är fortfarande oklart. Hur Björn ser på mig vågar jag inte fråga honom, om...
Om en timme är klockan 23 och jag ska åka till stallet och kolla till Galishimo. Jag hade en tanke om att denna blåst och snö borde göra att hästarna inte märker av fyrverkerierna så mycket i år. Vi har ju vår lösdrift fem kilometer från centrum så det kan smälla och lysa ganska bra om det är vindstilla och klart. Men jag hoppas att han klarar sig bra i hagen med sina hagkompisar. Jag och Björn kommer att titta till honom för säkerhets skull..
Håll en tumme och gott nytt år!
Kommentarer
Skicka en kommentar