Equiturum och shopping
Jag är ju med i ett projekt som heter Equiturum på ridskolan, och bland annat så erbjöd dom att man kunde få projektets logotype broderad på sitt schabrak. Först fnös jag lite åt det. Till att börja med är jag ju ingen föredömlig ambassadör för projektet eftersom jag tillhör den lilla, lilla minoritet
som inte tänker tävla, och inte heller ligger på den nivån. Sedan är det ju bara en brodyr på ett schabrak. Hur viktigt kan det vara? Men jag drog mitt strå till stacken och tog ett oanvänt schabrak och lämnade in det för brodyr. Det tog någon vecka bara så fick jag hämta det med logotypen på.
Det blev SÅ snyggt! Min attityd är drastiskt förändrad och jag tycker nu nästan att schabraket är för snyggt för att användas. Galishimo kommer att se mycket proffsig ut, och vi ska högtidligt välja premiärritten med detta schabrak med stor omsorg.
Jag har även shoppat lite jobbkläder idag också. Det började på exakt samma sätt och slutade ungefär likadant. Jag surade och tyckte det var ett nödvändigt ont att tvingas köpa kläder att jobba i och att jag borde få komma undan med att använda mig av tre plagg per säsong, som jag kunde rotera. Men det kan behövas några helt vanliga neutrala tjockare tröjor att använda till hösten så jag traskade in i en butik med Björn, och med en liten uppgiven uppsyn.
Jag blev kvar på köpcentret i nästan tre timmar och såg mer och mer manisk ut.
DE DÄR STÖVLARNA ROPAR MITT NAMN! Utbrast jag bland annat oblygt mitt i skobutiken och roffade åt mig dem.
"De är mina nu! Ingen kan ta dem ifrån mig!
Jag ska aldrig använda dem!
Bara krama dem!"
som inte tänker tävla, och inte heller ligger på den nivån. Sedan är det ju bara en brodyr på ett schabrak. Hur viktigt kan det vara? Men jag drog mitt strå till stacken och tog ett oanvänt schabrak och lämnade in det för brodyr. Det tog någon vecka bara så fick jag hämta det med logotypen på.
Det blev SÅ snyggt! Min attityd är drastiskt förändrad och jag tycker nu nästan att schabraket är för snyggt för att användas. Galishimo kommer att se mycket proffsig ut, och vi ska högtidligt välja premiärritten med detta schabrak med stor omsorg.
Jag har även shoppat lite jobbkläder idag också. Det började på exakt samma sätt och slutade ungefär likadant. Jag surade och tyckte det var ett nödvändigt ont att tvingas köpa kläder att jobba i och att jag borde få komma undan med att använda mig av tre plagg per säsong, som jag kunde rotera. Men det kan behövas några helt vanliga neutrala tjockare tröjor att använda till hösten så jag traskade in i en butik med Björn, och med en liten uppgiven uppsyn.
Jag blev kvar på köpcentret i nästan tre timmar och såg mer och mer manisk ut.
DE DÄR STÖVLARNA ROPAR MITT NAMN! Utbrast jag bland annat oblygt mitt i skobutiken och roffade åt mig dem.
"De är mina nu! Ingen kan ta dem ifrån mig!
Jag ska aldrig använda dem!
Bara krama dem!"
Kommentarer
Skicka en kommentar