Dressyr i ridhuset och nya sadeln
Nu ska det blåsa ordentligt i tio dagar. Jag är lite inställd på att skippa dressyren nästa vecka, delvis eftersom han varit så duktig denna vecka, men även eftersom han kan ha svårt att slappna av när det blåser, och då kan han få gå ut på promenad i tryggt sällskap i stället. Det är ingen equiturum nästa vecka heller, och ridhuset är upptaget nästa helg för dressyrtävling.
Så här, som i bilden ovan, hamnade jag lätt i den gamla sadeln. En s.k. stolsits där benen åker fram lite och rumpan kommer lite bakåt. Det blir lite skumpigt.
Så här hamnar jag lätt i den nya sadeln. Nu har jag inte riktigt vant mig vid dem och man ser att jag drar upp knäna och inte tynger fötterna i stigbyglarna. Men jag hamnar lite mer rakt ovanför Galishimo och följer också lättare med i hans rörelser. Då blir det mindre skumpigt. Och Galishimo tycker förmodligen att detta är ganska trevligt för han har flera gånger liksom inviterat till att bocka lite. Inte stress-bocka utan lite mer som om han ville säga "Oj vad härligt! Får jag?" varpå jag svarar "NÄ." Typ som bilden nedan. Han blir lite extra rund och känns lite småsugen att göra en liten liiiten bock. Jag tror det är ett väldigt gott betyg.
I lördags var vi tillbaka till ridhuset igen. Jag tycker lite synd om Galishimo som åkt iväg i transporten tre gånger på sju dagar nu, jag börjar vänta mig att han inte ska komma glatt i hagen längre, men han verkar vara helt okej med att åka låda och tuffa runt i ridhuset. Idag var han dessutom än snäppet lugnare än vad han brukar vara. Oftast brukar han tagga upp under uppsittning och trots att han vet att han ska stå stilla med fötterna så brukar han tugga frenetiskt på bettet när man sitter upp. Nu stod han bara lugnt och verkade tänka på annat.
Sedan så red vi runt och jag kämpade för att hitta rätt position i sadeln. Det är inte helt lätt när jag är ovan! Men sadeln är till enormt stor hjälp! Jag är jättenöjd. Vi gjorde lite slutor också, efter ett litet uppehåll. Jag tror att jag gör slutorna alldeles för snäva, och borde nöja mig med betydligt mindre.
Så här, som i bilden ovan, hamnade jag lätt i den gamla sadeln. En s.k. stolsits där benen åker fram lite och rumpan kommer lite bakåt. Det blir lite skumpigt.
Så här hamnar jag lätt i den nya sadeln. Nu har jag inte riktigt vant mig vid dem och man ser att jag drar upp knäna och inte tynger fötterna i stigbyglarna. Men jag hamnar lite mer rakt ovanför Galishimo och följer också lättare med i hans rörelser. Då blir det mindre skumpigt. Och Galishimo tycker förmodligen att detta är ganska trevligt för han har flera gånger liksom inviterat till att bocka lite. Inte stress-bocka utan lite mer som om han ville säga "Oj vad härligt! Får jag?" varpå jag svarar "NÄ." Typ som bilden nedan. Han blir lite extra rund och känns lite småsugen att göra en liten liiiten bock. Jag tror det är ett väldigt gott betyg.
I lördags var vi tillbaka till ridhuset igen. Jag tycker lite synd om Galishimo som åkt iväg i transporten tre gånger på sju dagar nu, jag börjar vänta mig att han inte ska komma glatt i hagen längre, men han verkar vara helt okej med att åka låda och tuffa runt i ridhuset. Idag var han dessutom än snäppet lugnare än vad han brukar vara. Oftast brukar han tagga upp under uppsittning och trots att han vet att han ska stå stilla med fötterna så brukar han tugga frenetiskt på bettet när man sitter upp. Nu stod han bara lugnt och verkade tänka på annat.
Sedan så red vi runt och jag kämpade för att hitta rätt position i sadeln. Det är inte helt lätt när jag är ovan! Men sadeln är till enormt stor hjälp! Jag är jättenöjd. Vi gjorde lite slutor också, efter ett litet uppehåll. Jag tror att jag gör slutorna alldeles för snäva, och borde nöja mig med betydligt mindre.
Fin häst och Härligt med en sadel som ni båda trivs med. Tänk bara på att sadla längre bak så att bogbladet går fri.
SvaraRadera:)