Galoppförbättringar, Equiturum

Jag följer ofta mina tränares råd bokstavligt. Inte för att jag tror att världen ska gå under om jag inte gör det, utan mest för att det är trevligt att få riktlinjer och pilla på med dem i godan ro sedan. Saker får ta den tid de tar. För ett halvår sedan så fick jag ju tipset att försöka peppa Galishimos galopp och dessutom hålla honom på den stora mittvolten så att han bygger upp sin galoppstyrka lite bättre. Så det är ju det jag grejat på med. Sedan, i mitten av sommaren, lade vi till lite galoppfattningar från skritt för att stärka bakbenen på honom.

I går var det kurs via Equiturum igenom och då tyckte tränaren att det var dags att träna lite snävare svängar med Galishimo i galoppen. Ärligt talat så hade jag faktiskt aldrig provat det en enda gång. Vilket kändes nästan löjligt. Jag har inte svängt min häst snävt i galoppen och han är nio år fyllda. Så det blev väldigt märkvärdigt för mig helt plötsligt. Och pinsamt för att det blev märkvärdigt.
"Orkar han bära sig i en snäv kurva i galopp, tror du?"
"Absolut!" sa tränaren.
"Men tempot då? Ska jag peppa upp det?"
"Tempot är jättebra. Det är bara att börja!" sa tränaren.



Sedan skulle vi även träna rakheten i galoppen på medellinjen, så det hela blev en slags oval volt med två rakor. Typ som en pytteliten travbana.

När jag svängde Galishimo så var det mycket riktigt rätt, det som tränaren sett. Han tar absolut vikt på bakbenen i vändningen och vänder faktiskt ganska lätt. Dessutom ökade han galoppen på raksidan på ovalen vilket jag inte heller väntat mig. Sedan var ju övningen ny och Galishimo behövde en massa stöd för att göra rätt så jag blev ganska andfådd av det hela men slutresultatet blev snyggt.

Vi var dessutom nära väggen. Flera gånger.


En annan sak som jag är riktigt glad över är att Galishimo kopplar av på ett helt annat sätt nu. När fokus inte ligger på oss, och vi står stilla på ridbanan så somnar han nästan. Det är som att trycka på en knapp så blir ögonen dimmiga på honom och öronen åker ner och så börjar han nicka lite med huvudet, sådär som de kan göra när de halvsover. I våras kunde jag inte göra halt och räkna till tio för att han trampade runt så mycket. Men med massor av passivitetsträning och många lugna stunder då vi stått helt stilla på ridbanan, har gett resultat!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Planering med att måla hästtransport

Ett tungt beslut om gårdskatterna