Det blev bättre


Jag har mått lite dåligt ett tag, ungefär sedan slutet på Januari, och nu på sista tiden så blev det lite tyngre. Jag har haft svårt att fokusera på mitt arbete och känt mig lite vemodig. Jag tycker att jag missat mycket i livet och att jag inte hamnat där jag önskat (37 kvm i Norrland var inte målet jag siktade mot för tio år sedan... när jag bodde i Uppsala län, hade mitt första myndighetsjobb, hoppade fallskärm och dejtade vem som helst med humor. Men livet är förändring, och man förändras. Och då får man välja mellan att antingen spjärna emot livet, eller försöka följa med, och se meningen med det nya...).

Det är tur att jag inte bara har hästen utan även vänner, min mamma, och framför allt mina kollegor som jag träffar varje dag och som är kloka och trygga.

Till slut så luckras vemodet upp i kanterna och efter en stund släpper det och den vanliga kreativiteten och det allmänna välmåendet börjar bubbla tillbaka.  

Och man blir bättre. 

Det är så mycket i livet som är rätt nu.

.

Kommentarer

  1. Linda24 mars 2015 kl. 12:29

    Mitt mantra i livet är "det blir bättre".

    Minns att min mor satt vid köksbordet kl 2 på natten och grät efter att pappa stuckit och lämnat henne med 4 barn och ett mögligt hus. Två spädbarn som var prematura.
    Jag gick upp för att kissa och hittade henne sittandes vid köksbordet med räkningarna utspridda på köksbordet, gråtandes.
    Första och enda gången jag sett henne gråta för den delen.

    Men hon fann sig snabbt och skrattade till och sa: Nä gumman, det är bara en sån dag idag. Det blir bättre.Kanske inte idag eller imorgon, men det BLIR bättre!

    Så rätt hon hade. Jag vet ju det.

    Så vilken tuff dag jag än har eller vad jag än går igenom så tänker jag: det blir bättre.
    I somras separerade jag som du vet och på Woknroll köpte jag en lyckokaka.
    Gissa vad det stod i den?

    Kram, nu är våren här och DET är bättre än allt annat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Katarina Bildström28 mars 2015 kl. 07:00

      Klok reflektion, Linda.. :) ja man är ju inte ensam om att ha det lite tufft emellanåt... :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer