Vissa dagar är tyngre än de andra

En av Sveriges bästa quarteruppfödare, Allstar Ranch,  jobbar med någon slags förändring, och har nu utförsäljning av de flesta av sina hästar, både föl, unghästar och avelsmärrar. Jag har följt dem i flera år och älskar hur fina avkommor de lyckas avla fram, säsong efter säsong. Ranchen ligger i Umeå och förutom att deras hästar är kända för att vara väldigt lugna och stabila och bra tävlingshuvuden, så har de även lite intressanta färger, många av dem har fina stora vita lyktor i ansiktet. Bland annat är denna lilla quarterkille med i utförsäljningen. 

Visserligen så är det ett lyxproblem att ha en jättefin häst och vilja ha två jättefina hästar, men det hindrar mig inte från att känna en tyngd i bröstkorgen. Det hade varit härligt att ha en häst att kunna lita lite mer på. Att inte behöva mentalt ligga steget före i alla moment. Att kanske bara kunna skritta på lösa tyglar i skogen med, eller att enklare kunna gå på kurser med. En häst att lätt hitta en passande sadel till, bara den grejen. Sedan har jag ju jobbat med enbart Galishimo i nio år och jag tror inte det är ovanligt att man kan längta efter en förändring. 

Det är verkligen ett I-landsproblem att ha en jättefin häst och längta efter två jättefina hästar... men tydligen ändå ett problem. 

Lägg då till att jag har 55.000 ihopsparade slantar till en bättre bil som lätt skulle kunna omriktas till hästpengar. Så drömmen om en stabil quarterhäst är ruggigt nära men ändå så långt borta. Men sedan har vi ju tiden som utmanar oss. Att ha ett krävande heltidsjobb och två hästar, många klarar av det utan problem, men är jag verkligen en av dem? 

Jag tror hjärnan kan lura hjärtat ganska lätt. Man kan längta efter en förändring och sörja förlorade möjligheter, för att sedan fatta ett beslut och kasta sig in i något nytt. Detta kan ge en enorm kick och en känsla av förälskelse oavsett om det är i en annan häst, ett nytt hus, ett nytt barn eller ett annat nytt projekt. Risken som finns är att man, ett år eller två år senare, upptäcker att man är ännu mer fast, har fått ännu större lån som måste betalas tillbaka, och har ännu färre valmöjligheter. Agerar man på det viset några vändor för mycket, så kan tillvaron orsaka mer olust än vad man hade från början, trots att det var den känslan man försökte undvika...