Helgpyssel

Jag har tvättat bilen och köpt ett vardagsrumsbord till Per som tack för hans hjälp i veckan. Han har hjälpt mig sälja min racercykel för ett väldigt bra begagnat pris, dessutom har han också lagat mat hela veckan, betalat allt själv, och hjälpt mig att komma mig till stallet, nu när jag varit lite krasslig. Han ville inte ta emot bordet först, då han inte tyckte jag skulle ge något sådant, men när det väl var monterat i rummet så såg han ganska nöjd ut.


Sedan passade vi på att åka till den lokala ridklubben där jag tog Grönt Kort i våras och tittade på lite tävlingar. Gissa min glädje när jag upptäckte Lindas häst som jag inte sett på två år . Han såg kanonfin ut och sprang precis som han skulle. Linda blev riktigt glad över bilderna.


Sedan avslutades dagen med att städa ur hästskåpet i stallet ordentligt. Per hjälpte till... Nu är allt som inte blivit använt på ett halvår kastat. Sadel och träns är smorda, täcken och schabrak är sorterade och i ordning. Galishimos loksele är spolad och smord för att återlämnas till Gunilla. Alla vrår och redskap är rengjorda och rena. Skåpet ser som nytt ut. Gammal bild men ungefär sådär blev det lämnat. Om inte ännu finare!



Så kortfattat har tillvaron blivit en lite bättre plats. Bilen är lite renare. Sadelskåpet är fräschare. I Pers nya lägenhet står ett vardagsrumsbord.

Det får duga för idag. Livet behöver inte bli märkvärdigare än så...

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer