Tillbaka från männskobyn

Ni har kanske märkt att jag varit frånvarande på bloggen ett tag. Det är för att jag spontant bytte grepp och engagerade mig i människobyn under en vecka av min semester. Detta gjorde jag för att vistas bland människor som en vanlig människa, och fokusera på nya mänskliga relationer i stället för hästliga relationer.

Om man säger så här; det skulle jag inte ha gjort.

Människor är mycket mer komplexa. Semestern börjar med att jag glatt säger till person A något om person B som person C hör och berättar för person D som blir ledsen på person B eftersom även person E och F är inblandade. Jag blir förvånad att person C berättar vidare för person D och så söker jag stöd hos person G men längtar egentligen efter person H, I, J och K som känns viktigare att umgås med. Person B undrar dessutom flera gånger att när jag säger L så kanske jag i själva verket menar M men att jag kanske inte vill säga det och trots att jag står på mig om L så blir det hela ännu mer komplext när jag säger att det är fullt möjligt att jag ändrar mig till att mena M, eller kanske till och med N. Eftersom jag är en människa och människor kan ändra sig. Detta väcker stress hos samtliga.

(Har jag förresten hört den där historien om att jag är 34 år, inte har några barn och heller inte kommer att få några, eftersom ingen velat ha barn med mig och inte heller vill? NÄHÄ DEN HISTORIEN HAR JAG INTE HÖRT, BERÄTTA SNÄLLA.)


Ni hör ju. Till slut gav jag helt upp människobyn och låste in mig i min grotta. Jag måste hålla mig till mina närmaste i stället. De som verkligen känner till mig och som varsamt inträder i min grotta med aktning, respekt och en full kaffekopp med kärlek. Som mamma. Nu värjer jag mig inte bara för människor utan även för hela jävla alfabetet.

Min häst kan två bokstäver i alfabetet som han använder sig av i all kommunikation.
A. "Är detta farligt?"
B. "Går detta att äta?"

Det är de enda bokstäver som behövs när man har en häst. Det är den enda information som vi dealar med. Ofta rörande samma objekt som alltid ses farligt (A) från början och sedan måste tuggas på (B). Vi är relativt ofta oense om vad som faktiskt är farligt (A) och vad som faktiskt ska ätas (B), men det blir inga djupare konflikter. Tack gode gud för hästen.


Tack.

Gode.

Gud. 


..

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Flashback