Arabhästens gångarter

Ibland blöder hjärtat lite när jag hör hur folk resonerar kring arabhästen och dess rörelser. Arabhästen måste få bättre gångarter. Och med bättre gångarter så menas rörelser som ser mer artistiska ut. Arabhästen måste lyfta sig mer, röra bogarna mer och vinna mer luft under marken. Man ändrar ett avelsprogram som är äldre än bibeln (!)  för att få araben att se mer artistisk ut, så den liknar moderna hästraser mycket mer.

Men arabhästen är nästan den enda hästen i världen som man kan träna upp att rida 16 mil med. På en och samma ritt! SEXTON MIL. Varför är då denna häst bättre än alla andra hästar på att bära ryttare sådana ofattbart långa sträckor? Ja. Därför att arabhästen har perfekta gångarter. Perfekta gångarter i det avseende att de kan förflytta sig långa sträckor i snabb takt, utan att förlora energi. De har små muskler som inte är så starka, utan mer uthålliga, och de lyfter inte benen onödigt. De får sällan skador och har härdiga ben som de sätter mjukt mot marken, och små hårda hovar. Dessutom så är deras snåla energisparande gång väldigt bekväm för ryttaren. De tar små steg med hög kadens och deras trippande galopp är så lätt att barn kan sitta kvar på dem. En sådan galopp tröttar varken ut ryttaren eller skapar onödiga skavsår.

Men det tusenåriga avelsprogrammet som engagerat både kungar och shejker och kalifer, kastas hänsynslöst bort, för att de senaste sextio åren så vill vi inte rida långt längre. Och vi vill absolut inte heller rida bekvämt. Utan vi vill rida i fyrkanter och cirklar, max en timme per dag. Och så vill vi rida i fyrkanter och cirklar jävligt bra. Och det får gärna se artistiskt ut. Det behöver absolut inte vara bekvämt!


Så vi ändrar avelsprogram då. Vi bara bryter av det. Kan man få ett arabiskt fullblod att likna ett svenskt halvblod? Det borde väl gå? Om man bara avlar bort arabhästens "dåliga gångarter" så...

Varför sträva efter att förändra något som redan är perfekt för sitt syfte? Jag är nöjd över min äkta arab. Jag är väl inte fullt värdig honom för jag klarar inte av att motionera honom så mycket som detta lilla monster till distanslöpare egentligen behöver. Han är dessutom avlad att leva på knappt någon mat alls, eftersom denna ferrari till häst är bensinsnålare än något annat mänskligheten avlat fram. Därför blir han lätt tjock av dagens moderna (eller "fullvärdiga") kost som vanliga hästar matas med.

Jag är också intresserad av cirklar och fyrkanter men kanske mest för att jag inte vågar mig ut på långritter med honom ännu. Han är dessutom galet bekväm att sitta på. Och det uppskattar jag. Varje gång. Och han blir aldrig trött av ett ridpass. Han kan glatt springa i evigheter. Verkligen evigheter. Aldrig blir han svettig heller. Det är vad jag kallar fina gångarter, det! Det är bara så synd att det är så få som håller med mig. Som stirrar sig blinda på vad "goda gångarter" är.... Att se artistisk ut när man rider i en cirkel ja.. men är det verkligen allt?




Dagens dressyr sägs syfta till att göra hästen användbar och angenäm för ryttaren att rida. Här är en icke arabhäst tränad att göra en ökad trav. Hur användbar är en sådan ökad trav? Hur länge orkar hästen hålla den  (Knappast sexton mil!)? Flaxar ryttarens ridkavaj av sig själv, eller är det en ganska skumpig rörelse?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Påskjutet