Livet är förändring

Jag köpte två nya sommardäck till hästtransporten igår. Däck är väl ungefär det tråkigaste som finns att köpa men förmodligen det nödvändigaste om man ska hatta runt med en häst i en så liten låda. De privatpersoner jag köpte hästtransporten av hade ju skickat med två funktionella sommardäck, samt ett mindre funktionellt sommardäck, samt ett fjärde sommardäck med punktering som dessutom hade en annan storlek än de tre andra däcken. Jag håller mig fortfarande lätt undrandes till varför. Nu har det ju även visat sig att jag använder hästtransporten minst varannan helg så det är ju bra om grejerna fungerar. Jag fick även resten av transportdäcken ombytta till sommardäck, tillsammans med bilens byte av däck. Tack Vianor! Jag insåg i denna veva att min stackars transport är lite skitig och att en borste och en hink tvättsåpa skulle kunna pigga upp den. Transporten blev inte alls pigg över denna uppmärksamhet. Den bröt ihop direkt. Färgen på utsidan bestämde sig för att lossna och e

Igår visade jag transportens sommardäck för däckverkstaden och pratade med däcksnubben om däckkvaliteten. Jag har ju inte använt sommardäcken sedan transportköpet då jag inte haft pengar till det, och då jag dessutom inte visste om jag skulle åka någonstans över huvudtaget med araben under sommaren. Nu gick ju allt över förväntan för oss och Galishimo har lastats och åkt problemfritt hela året. Det har gått betydligt lättare, och blivit betydligt fler resor än vad jag förväntat mig! Ett av sommardäcken hade punktering och var dessutom av annan storlek än de andra däcken. Två av däcken hade riktigt bra mönsterdjup och ett annat hade lite sämre. Så vi kom fram till att jag bara behöver köpa två nya däck, punkteringsdäcket och det slitna däcket. Skönt! Däckverkstaden tar in de dåliga däcken och sätter på dem i slutet på april, samtidigt som de byter däck på min bil och byter på transporten i samma veva. De förvarar dessutom alla åtta vinterdäck så jag får lite mer utrymme i mitt för

Japp. Nu är det bestämt. Nästa månad går den månadens alla sparslantar till fyra sprittans nya sommardäck till hästtransporten, däckbyte, däckförvaring, samt byte av däck till min egen bil och förvaring. Jag vet inte exakt vad det går på men om vi gissar att nya däck kostar ca 600 kronor styck, att bytet av 8 däck går för 500 kronor, att förvaring kostar ca 600 kronor ytterligare för fyra däck...  Då kan det sluta på något mellan 3000-4000 kronor. Om jag inte behöver byta fälgar också. Men det hoppas jag att jag slipper. Så det blir nog inget sadelköp eller blingbling under april månad heller. Men sedan borde det gå bättre att spara på sig pengar igen! Jag har inte förråd som egentligen rymmer åtta däck. Visserligen kan man rymma åtta däck i förrådet, men då kan man inte gå in i det eller förvara något annat där som man kan vilja plocka ut. Och så känns det som ett evighetsprojekt att byta åtta däck själv, det är ju motsvarande en heldag, då man stor del av tiden står böjd ell

Nu är transporten fixad igen. Jag har kanske en dålig dag just idag, men jag börjar se den där transporten som min ärkefiende. Det började som en förälskelse, en gemensam bekant trodde vi skulle passa ihop. Jag såg den och föll genast för den. Jag lade tassarna på den omedelbart så ingen annan skulle ta den. Den var MIN! Jag visste inte vilka varningstecken jag skulle hålla utkik efter utan följde bara hjärtat. Jag tyckte den hade en fin färg. Ett vackert yttre. Sedan började den bryta löften. Och jag förlät den och lappade ihop den. Gång, på gång... Jag kan ju säga att nu, efter att ha ägt transporten i snart två år, så vet jag precis vad man ska titta på när man tittar på en hästtransport. Jag vet exakt precis vad som bör granskas. Och nu vet jag inte bara vad en "kulhandske" är för något, utan även hur man kontrollerar om kulhandsken är sliten eller inte. Jag börjar bli en ofrivillig transportexpert.  Nu är i alla fall den slitna kulhandsken ersatt med en ny kulhandske

Jag trodde att jag var smart i lördags när jag och Elin skottade fram hästtransporten i snön. Jag kom nämligen på att finkan måste besiktas, och att det vore klokt att boka in en besiktning så snart som möjligt, så jag skulle slippa skotta fram transporten under skrik och panik denna vinter. Transporten stod så fint framme där i lördags, avskottad och avsopad, och även i onsdags när testpiloten skulle rida Galishimo i ridhuset, så fick transporten sig blott en lätt avborstning innan den var redo att köras.  Därför bokade jag besiktning av transporten idag, fredag, klockan 07.00, så jag inte skulle komma för sent till jobbet. Vad som hände igår kväll : Två decimeter snö föll. Vad som hände i natt : lite regn föll på snön som fallit, och fuktade upp snön. Vad det resulterade till : Två decimeter väldigt, väldigt tung snö. Jag klev upp klockan 05.00 i min lilla etta och tittade ut över bostadsområdets mörker och snö, och drog en suck. Det såg slirigt ut. Vägarna var inte plogad

Hästtransportens vänstra ljuslyktor fungerade inte senast jag kollade. Jag tog transporten till transportdoktorn innan jobbet i morse. Jag fick ett sms om att hämta den några timmar senare. Det var sockeln (stickkontakten) som inte mådde bra och som fräschades till och så gjordes någon liten omkoppling så att den del som försörjer el till transportens högra fungerande ljuslyktor även kan försörja el till den vänstra. Ifall något liknande skulle hända igen. Så jag kan köra min lilla arab säkert till hösten. 836 kronor. Jag är helnöjd. Bilen är också ganska nyligen besiktad och körklar efter lite billigt småfix. Jag har även gjort lite småfix på mig själv nyligen, framför spegeln, och poserat vid en automat på Trafikverket för att förnya mitt körkort. Allting kommer att vara fine and dandy till hösten. Det känns lite overkligt och otroligt skönt att ha ordning och reda på allt igen efter denna sommar, då jag var så otroligt trött och sköt på precis allt jag bara kunde skjuta på.

Jahapp. Då var transporten urstädad. Min stackars bil är nu överfylld till bredden igen med däck, påsar, redskap, penslar, skräp och färgburkar, och undrar om jag slutat älska den. Men snart har jag slut på ursäkter för att inte använda transporten. Den har ju ett sommardäck med punktering men just nu har den ju finfina vinterdäck på sig. Så det finns egentligen ingen ursäkt att inte använda den. Förutom då att jag saknar bil, men... Tja. Den är definitivt tillräckligt redo för att börja användas... Lite läskigt känns det, men det kommer att bli bra! När jag sadlade Galishimo för en uteritt kom Kajsa in med Faxen. Det visade sig att hon planerade att rida samma rutt som jag tänkt rida, så jag väntade in henne så vi kunde slå följe. Faxen är en travarhäst direkt från tävlingskarriären, som är ganska nyköpt, han hade ju utifrån detta förstås lite tendenser att tagga upp sig, och Galishimo taggar ju upp sig om en råtta nyser, så jag funderade på hur det skulle sluta. Men Kajsa red h

Drömkillen tog sig ju an min transport idag och nu har jag en lampa till den! Det blev skitbra och jag är jättenöjd! Jag är dock lite less på transportfixet som aldrig tar slut och innerst inne vill jag kräkas på transporten. Kräääkas! Jag köpte den för ett halvår sedan och har inte kunnat använda den ännu. Men det finns ju stjärnor där ute som hjälper till, så jag kommer ju snart att bli klar. Kul tjej jag är att dejta förresten. "Jooo, jag tänkte om vi kunde skippa veckans vanliga restaurangbesök med levande ljus och finkläder och i stället stå ute i mörkret och frysa och dra lite elkablar? Jag kan hålla i verktygen åt dig och dra in snor genom näsan, under tiden du jobbar? Vad tror du om det?"  Men det kommer att bli bra! Allt kommer att bli bra. Elin kommer att bli frisk och snart har jag transport och  kanske till och med dragbil och Galishimo kommer sedan att pinna på med sina små lurviga ben och  kånka runt med mig och Elin och vara jättesnäll.  Så k

Galishimo skötte sig strålande även idag på dressyrträningen. Förutom att han tippat lite till vänster hela dagen och att jag har fått jobba på att hålla kontroll på att han ska gå helt rakt och inte långsamt och omärkligt driva iväg åt vänster, så snart jag slappnar av. Det KAN även vara jag som tippar åt vänster och tar hela hästen med mig. Det är svårt med finlir ibland. Men det är småpotatis och mestadels bara roligt för mig att greja på med. Han är full av entusiasm och verkligen supertrevlig just nu. Jag är helnöjd med honom. Efter kursen så pillade jag på med min hästtransport. Jag har målat de sista stolparna med metallfärg och det gör så väldigt stor skillnad! Även sommardäcken, som aldrig kom på i år, fick sig en uppfräschning! Jag hade ju både tid och färg över! Före..  Efter! Skönt att det händer lite saker. Jag har dessutom haft ovanligt mycket energi på sistone. Nu fattas bara för mig att fixa innerbelysning i transporten sedan något snöre att fä

Förra veckan kom transportmattan som jag beställde i våras! Äntligen! Den var väldigt försenad då jag beställde den i april men bättre sent än aldrig! Jag lärde ju känna Ulf för ett och ett halvt år sedan när jag tog grönt kort på ridskolan. Han var en pensionär som var där för att stötta sitt barnbarn med att ta tävlingslicens. Ulf råkade då (i god tro) säga att jag skulle säga till om jag behövde hjälp med något, om jag inte hade någon att fråga. Det lade jag på minnet så jag tog faktiskt mod till mig nu, 18 månader senare, och frågade om han kunde hjälpa mig att passa in gummimattan i transporten. Självklart kunde han göra det! Tre dagar senare så var han här! Jag tog ledigt från jobbet, och så högg han glatt in i transportmattan. Klockan 09.00 på morgonen startade vi, och två och en halv timme senare så hade jag en golvmatta i transporten och mellanväggen var uppsatt! Den stora skräphögen som legat bredvid transporten, bestående av gamla mattan, det gamla golvet och annat bråt

Efter betessläppet har mamma haft det stora hjärtat att hjälpa mig med renoveringen av hästtransporten. Jag är evinnerligt tacksam för detta initiativ! Jag hade tejp för att skydda listerna och vi behövde måla ett andra lager färg på väggarna, och ett första lager färg på taket. Sagt och gjort. Vi målade glatt så färgen yrde. Det är så mycket lättare att göra när man är två. Det tog flera timmar men slutresultatet blev kanonfint! Taket var ju lite ojämnt i färgen i en kall vit kulör med grå partier där grundlagret av glasfiber sken igenom. Som bilden här ovan. Men nu blev taket målat i en tät jämn varmt gräddvit färg som lyfte hela transporttaket på ett fantastiskt sätt. Att olika vita färger kan göra så stor skillnad! Jag hade inte en aning! Dessutom fann jag en glädjande bonus när vi var på affären och köpte färg.  Det finns nämligen en färg på Jula som heter "hamrad metall". Färgen är ojämn, glansig, och ser faktiskt ut som hamrad metall. Den kostade ett par hu

Jag är fortfarande sjuk och ligger i sängen så ofta jag får chansen. Jag börjar bli less på riktigt. Min lilla etta är inte gjord för att man ska vara ensam och sjuk i den. Man blir milt galen av att inte ens kunna byta rum om man behöver omväxling men inte orkar någonstans. Jag klarade i alla fall ridlektionerna men hade ju förväntat mig att orka lite mer. Jag försökte kurera mig efter ridlektionen med det bästa botemedel jag kunde tänka mig, i form av lammungar. Men inte ens dessa små fluffiga lyckopiller fick mig pigg. Då är det illa. Då är det illa på riktigt. Under denna tid så har i alla fall transporten haft den goda smaken att fixa sig själv. Det var ju för välsignat. Den har varit lite murken och haft lite spår efter hästhovar i fronten och mot golvet, som jag fotograferat på bilden här nedan: Nämen allvarligt så har Per tagit itu med skrapmärkena. Han har skrapat bort lite färg och låtit trämaterialet under torka ut lite, sedan har han lackat med någon lack som

Till min stora glädje satt transportgolvet som en smäck! I stället för att det ska skruvas fast så ska det nu bultas fast med någon slags gänga på andra sidan så skruvarna inte kommer att lossna upp av sig själva. Golvet blir alltså nyare, tjockare och sitter stadigare än det gamla! Det som återstår är att måla om lite på kanterna där färgen försvunnit. Det är så kul att det går framåt. Små steg i taget!

Idag har vi spolat rent transporten med högtryckstvätten. Det blev bra! Jag fick inte bort alla missfärgningar men en hel del!  Efter att ha tvättat transporten så longerade jag Galishimo ett bra tag och red sedan på honom en liten stund. Väldigt försiktigt och i min egen takt.  Jag har verkligen haft en kris med honom nu under våren. Jag hade så stora förväntningar och kände att jag blivit ett team med honom. Jag var så säker på att vi skulle kunna åka på kurser och kanske tävla i slutet på sommaren. Uteritterna under vintern har gått så bra! Men nu känns det som varken jag eller han är redo. Inte i år heller, alltså. Jag som kände mig så trygg ett tag där och kunde köra galoppintervaller och allt. Så jag har deppat ihop ordentligt, jag unnade mig att deppa ihop ordentligt. Jag tror min själ gick igenom en högtryckstvätt den också, den senaste månaden. Ut med skiten ur själen bara. Allt smuts och all besvikelse och all ilska och all rädsla och allt mindervärde. Det var bara

Eftersom golvet till transporten jag köpt råkade vara lite murket så fick jag det nya golvet i helgen! I går så sågades det till i rätt storlek, och så ska det geggas på något slags gegg så det inte kommer in fukt genom kanterna där man sågat till. Ska bli kul att se hur det blir när det är klart! Fast jag drömde en mardröm i natt om att det blivit utsågat i för liten storlek och att jag var tvungen att beställa en ny skiva för 2000 spänn igen...

Jag och Per hade ju redan beslutat att skaffa ett nytt golv till transporten, trots att vi inte såg något större fel på golvet på transportens originalgolv. Men när vi (han) började lossa golvet så upptäckte vi (han) att golvet såg lite fräschare ut än det faktiskt var! Golvet smulades helt enkelt sönder när vi (han) försökte bryta upp det, och det var fuktigt och poröst på insidan. Man kunde krafsa lite med fingrarna och få loss en massa flis med handkraft, så poröst var det! Vilken tur att vi beställt nytt golv! Galishimo presterar ju inte på topp just nu, så det spelar ju ingen roll om det tar lite tid att fixa transporten. Och priset på transporten var ändå ganska billigt hur som helst, och hade gått igenom besiktningen nyligen utan anmärkning, så det här är inget jag lastar privatsäljaren för. Men just nu ser transporten ut så här. Men det blir bättre! Nytt golv kommer! .

Jag och Per har ju funderat på om vi ska byta golv på transporten när vi ändå är igång och byter matta, och nu är valet gjort. Nu är det beställt en golvplatta i slitskyddsplywood. En sån där tjock platta på 21 mm som är gjord för transportering av djur. Vi som är jättehändiga, precis som jag, brukar kalla detta material "slitplyfa". Jojjemen! *snyter mig i handen och torkar snoret på arbetsbyxorna* Skämt åsido. Jag har ingen aning om vad jag pratar om men det ska tydligen bli bra och min största nojja nu är att vi köper in en ordentlig "slitplyfa" med wiramönster och sedan råkar såga den fel. De är dyra de där plattorna! Då är tanken att vi plockar bort golvet och sedan högtryckstvättar vi insidan så vi får bort damm och avgaser och de små missfärgningarna så den blir helvit på insidan, och sedan låter vi den blöta insidan torka ut från högtryckstvätten, när det inte finns något golv där som kan suga åt sig fukten. Sedan på med det nya golvet, den nya mat

 Per hjälper mig med transporten. Eftersom han gör det helt frivilligt bara för att vara snäll så ser jag det som min plikt att "medpilla" när han är där, trots att jag inte gör någon egentlig nytta När han lossar hela gummimattan på transportgolvet, så står jag på andra sidan i transporten och har pillat loss fem centimeter av gummimattekanten med en liten kofot. Men man kan sopa, bära och annat. Man kan visa upp transporten för vänner och säga "SER NI VAD JAG HAR!?" och alla mina vänner är så gulliga och säger "Oh!" och "Fantastiskt!" och annat.  Jag är riktigt glad över transporten. Riktigt, riktigt glad. Nu när "Vi" (läs: han) fick loss mattan började vi (läs: han) fundera på om man skulle byta golv också, när man ändå är i farten. Så vi (han) kollar på priser och vilket material man måste ha och annat. Vi (han) får se hur det blir. Det verkade i alla fall inte vara något större fel på golvet som det är nu. Förutom att flisor av

Linda skickade ett meddelande till mig på facebook och tipsade om en fin transport som var till salu för ett hyfsat billigt pris. Hon sa att hon kände till försäljaren och att det var en bra och trevlig tjej. Transporten stod bara någon mil från där jag bodde. Eftersom det var ett så bra pris på den så tipsade Linda om att jag skulle skynda på lite om jag ville ha den. Jag gick in på försäljningssidan och annonsen hade fått mycket positiv respons på kort tid och flera intressenter. Jag skyndade mig att ringa försäljaren och mycket riktigt så hade fler ringt på transporten redan. Hon hade knappt haft den ute i en timme. Det gällde alltså för mig att vara lite kvickare än förra gången jag skulle köpa transport. "Jag kan komma nu på en gång, säg bara till när det passar dig!" sa jag, och fick till min stora glädje Per med mig på transportbesöket redan efter en timme. Vi tittade igenom den i regnet och halvmörkret. Den var förstås väl använd och lite sliten, ett däck satt lite