Effektfulla steg och shopping

 


Ares gör lite för mycket och lite för oharmoniskt just nu, men det blir bättre! Han samlar sig lite för mycket på små tygeltag och så börjar han gå så stort han kan med frambenenen. Det ser väldigt effektfullt ut, men inte riktigt vad han är mogen för. Men han ser jättefin ut när han anstränger sig. Man får en glimt av hur vacker dressyrhäst han skulle kunna bli i framtiden. Om han inte blir min allra vackraste skogsmulle. 

Från början försökte jag hålla kvar honom i tygeln, för jag vill inte belöna ett oönskat beteende, men det släckte inte riktigt ut beteendet, så nu släpper jag tygeltaget i stället, helst någon sekund innan han blir för effektfull. Då började beteendet ebba ut lite. Så det blir bättre, om jag blir kvickare med min eftergift. Och jag måste hålla händerna högt så han inte dyker ned för djupt i formen. Jag känner mig dock optimistisk, vi hittar varandra, vi har tid på oss! 

Det har också varit ett väldigt oönskat aprilväder på sistone. Ares har tappat mycket vinterpäls och det blåser kallt och snöar. Det ger honom ju lite mer energi än önskat, också. Det bir nog bättre nästa vecka när plusgraderna börjar komma tillbaka. 

Jag lämnade blodprov till vårdcentralen för att checka av mina blodvärden och de såg jättebra ut. Så kroppen är i ordning också. Jag har bra järnvärde och även bra inlagrade järndepåer. 



Slutligen föll jag även för shoppingsuget och köpte denna färgglada jacka från Uhip! Jag fick Jonatan att matcha mig och köpa en svart herrjacka i liknande design. Den väntar på Bussgods nu och ska snart hämtas ut! Jag är så sugen! Kommer inte att kunna ha den så länge det är så kallt ute, men snart så! 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Flashback

Bild
Jag pratade med John i telefonen, som vi brukar på kvällarna, och utan att jag tänkte på det så kändes det som om hon låg alldeles vid mitt ben och sov. Terven. Jag tänkte inte på det, det kändes bara som att hon var där. Det var inte förrän jag sagt godnatt och lagt på, och rörde på benet som jag insåg att sängen var helt tom. Plötsligt så gråter jag hejdlöst igen. Jag har ju nästan vant mig vid att vara utan henne men plötsligt så känns det sådär ovant och nytt och tomt igen. Det kändes som det bara var alldeles nyss man kunde sträcka ut en hand och klappa henne. Hon låg ju alltid i närheten på kvällen. Hon var ju alltid där. Jag önskar att det var "vi" igen. Jag och terven...
Läs mer