Tömkörning med cavaletti

 

Förra fredagen lade jag ut tre markliggande cavalettibommar för första gången, för Ares att trava över. Jag har tömkört till och från i ungefär ett år nu. Först har vi skrittat över enskilda bommar med ledare, han hade absolut inga problem med det. Han har nästan sett lite förvirrad ut över varför han fått beröm, jag tror inte han har sett bommar som någon form av utmaning. 

Sedan har han tömkörts över två bommar, vilket han heller aldrig haft problem med, och nu har jag lagt ut tre. Så man kan säga att jag gått väldigt långsamt och försiktigt fram även om han varit helt lugn med uppgiften. Jag har inte bara tömkört honom ett par gånger och sedan slängt ut tre bommar och bett honom lösa det. Han har fått lyckas gång efter annan, innan jag höjt ribban. 

Så såklart Ares ser ut att sköta det perfekt och flera personer har kommenterat att han verkar riktigt snäll och okomplicerad. Men jag har varit försiktig med honom. Kanske överdrivet försiktig ibland. Vi har ju tid på oss. 

Tanken är ju att han ska göra detta till och från under hela livet. Man gör det när man rehabiliterar hästar för att stärka dem och det är även bra att göra med helt friska hästar också. 

Det är kul att titta på när en häst travar cavalletti också. Man ser hur de börjar spetsa öronen och fokusera när bomarna närmar sig, de anpassar stegen, och sedan så ser de så pampiga ut när de höjer kliven och spänstigt tar sig över dem. De ser så vackra ut.