Transportfix och hamrad metall

Efter betessläppet har mamma haft det stora hjärtat att hjälpa mig med renoveringen av hästtransporten. Jag är evinnerligt tacksam för detta initiativ! Jag hade tejp för att skydda listerna och vi behövde måla ett andra lager färg på väggarna, och ett första lager färg på taket. Sagt och gjort. Vi målade glatt så färgen yrde. Det är så mycket lättare att göra när man är två. Det tog flera timmar men slutresultatet blev kanonfint!



Taket var ju lite ojämnt i färgen i en kall vit kulör med grå partier där grundlagret av glasfiber sken igenom. Som bilden här ovan. Men nu blev taket målat i en tät jämn varmt gräddvit färg som lyfte hela transporttaket på ett fantastiskt sätt. Att olika vita färger kan göra så stor skillnad! Jag hade inte en aning!



Dessutom fann jag en glädjande bonus när vi var på affären och köpte färg.  Det finns nämligen en färg på Jula som heter "hamrad metall". Färgen är ojämn, glansig, och ser faktiskt ut som hamrad metall. Den kostade ett par hundringar men jag blev förtjust i den på en gång! Här ska det målas metall på metall! Gammal sliten metall ska få ett lager färsk metallfärg! Allt sitter i detaljerna! Här ser ni skillnaden när jag målade med den.


Det här var grå bomfästen med vit färg på sig från en tidigare renovering. (Jag och mamma är oskyldiga över det spillet eftersom jag alltid skyddstejpar saker som om livet hängde på det.) Metallen är trött och glanslös. 

Tadaaa! Ser ni skillnaden!? Va? Va? Va?


Sparkskydden vid sidorna hade fått sig sina smällar och har ju högtryckstvättats och torkats ur




Tadaa! Bucklorna är ju förståss kvar men inte missfärgningarna. Helt godkända sparkskydd!


I morgon ska jag köpa mindre penslar och finmåla kring fönster och annat där vi inte kom åt så bra med de större penslarna. Sedan är transporten färdigmålad invändigt! Tack snälla mamma som hjälpte mig!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer