Bra med grönbetesmage!
Janne gengäldade ju tjänsten genom att ta bilder på mig och Galishimo nu, efter att jag fotograferat honom. Det var uppskattat! Vi red lite på ribanan först, men eftersom Galishimo verkade så lugn så red jag även lite utanför ridbanan för att få bra bilder. Vi galopperade lite fram och tillbaka på en grusväg och jag fick verkligen känslan av att Galishimo tyckte det var jättekul. Från början var han spänd och orolig och skyggade lite men den sista vändan visste han precis vad han skulle göra. Jag trodde att han skulle vilja spurta efter varje gång vi vände hemåt; han kan få en väldigt hemlängtan när man byter färdriktning, men nu är han tydligen för tjock och däst för att orka spurta någonstans alls. Leve grönbetesmagen!
Kommentarer
Skicka en kommentar