Fortsatt intresse för manvård

Japp. Jag håller fortfarande på att fläta och greja med Galishimos man. Det är väldigt tillfredsställande på ett sätt jag inte riktigt väntat mig. Nu har jag kommit på att jag kan fläta flätorna långa och sedan böja upp dem och fläta upp dem i sig själva så att det blir kortare små flätstumpar av det hela. Det ser lite roligt ut och jag är fullt medveten om att jag nu kommit upp en nivå i att bli en crazy horse lady. När han stolt springer runt så stumparna studsar runt så är han ju inte direkt snyggare än vad han hade varit om jag bara låtit manen vara ifred. Men det är känslan av att de små hårstråna ligger tryggt där inne utan att bli avkliade eller avtuggade som får mig att känna mig nöjd ändå.

De nya små stumparna verkar hålla sig mer intakta än de vanliga enkla långflätorna jag haft. Jag har haft dessa flätor i små flätstumpar i en vecka nu och ser inget större behov av att behöva fläta om dem.


Om man släpper ut Galishimos man, efter 2 1/2 månads manvård, nu så ser den ut på detta vis...


Vilket ändå är en förbättring för samma tid förra året då han såg ut på detta vis..



Oj vad han var tjock förra året. Jag som tycker han är rund nu verkar ha glömt hur tjock han faktiskt kan bli om han verkligen ligger i. Man blir lätt lurad att den där vikten är hälsosam eftersom den får Galishimo att se maffig ut men det bör ju undvikas, till varje pris. 

Han hade i alla fall betydligt mindre man kvar efter förra årets sommarbete. Detta är helt klart lite kul att pilla på med och jag fortsätter så länge det finns lust!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer