Jag vill fortfarande bränna hästtransporten

Jag och Björn bestämde oss för att byta handtag på transporten, eftersom det gamla handtaget (givetvis) var trasigt, och inte gick att öppna inifrån. Vi fann nästan den exakta kopian av det tidigare låset, ett handtag som givetvis inte kom från transportmodellen utan från en husvagnsmodell (givetvis). För varför skulle den tidigare ägaren köpa nya delar från transportmärket när man kan göra på sitt alldeles egna sätt? Googla "reservdelar Cheval Liberte" verkar ha varit överkurs. Vi kör husvagnsmodellen. Nu är monteringshålet i dörren alldeles för stort för att originalmodellen ska passa, så nu måste vi i stället beställa in något som liknar det nuvarande låset. Nu är det för sent för orginaldelar, god damn it!


Den nya låsmodellen passade inte (givetvis) då det blev ett stort glapp som gjorde att dörren kunde öppnas en centimeter även vid låst läge. Vi fick granska det tidigare låsanordningen som denne tidigare kreativa tidigare ägare sågat av här och var (givetvis) och vi försöka då göra detsamma. Detta misslyckades men vi kunde återställa det nyköpta handtaget något sånär, och i stället bygga på en extrakloss vid dörrkarmen till låsanordningen för få den att sluta dörren ordentligt. För ingenting ska vara enkelt. Ingentiiiing! Inget! Nada!


Efter att vi fäst handtaget och löst alla problem så insåg vi att även när man låser dörren med nyckeln så kan man ändå öppna dörren inifrån. Vilket förklarar varför den tidigare modellen var så trasig på insidan att den inte gick att öppna inifrån. Någon har medvetet tagit bort insidans handtag för att förhindra att... att...

Alltså.

Herre. Gud. 

Galishimo kan nu alltså öppna transporten inifrån. Även när handtaget är låst från utsidan.

Detta kommer Galishimo förmodligen att upptäcka under färd, enligt lagen om alltings jävlighet.

Stor suck, stor vånda och stor besvikelse, men sedan kom vi på att vi kan köpa en ett excenterlås och fästa på utsidan. Så det finns hopp. Snart finns det inget mer som kan gå åt skogen. Inte med transporten, åtminstone.


Jag har fortfarande ljuva fantasier... 
en dunk bensin, en tändsticka.... 

och så.. 

ett poff! 

.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Planering med att måla hästtransport

Ett tungt beslut om gårdskatterna