Jag vill fortfarande bränna hästtransporten

Jag och Björn bestämde oss för att byta handtag på transporten, eftersom det gamla handtaget (givetvis) var trasigt, och inte gick att öppna inifrån. Vi fann nästan den exakta kopian av det tidigare låset, ett handtag som givetvis inte kom från transportmodellen utan från en husvagnsmodell (givetvis). För varför skulle den tidigare ägaren köpa nya delar från transportmärket när man kan göra på sitt alldeles egna sätt? Googla "reservdelar Cheval Liberte" verkar ha varit överkurs. Vi kör husvagnsmodellen. Nu är monteringshålet i dörren alldeles för stort för att originalmodellen ska passa, så nu måste vi i stället beställa in något som liknar det nuvarande låset. Nu är det för sent för orginaldelar, god damn it!


Den nya låsmodellen passade inte (givetvis) då det blev ett stort glapp som gjorde att dörren kunde öppnas en centimeter även vid låst läge. Vi fick granska det tidigare låsanordningen som denne tidigare kreativa tidigare ägare sågat av här och var (givetvis) och vi försöka då göra detsamma. Detta misslyckades men vi kunde återställa det nyköpta handtaget något sånär, och i stället bygga på en extrakloss vid dörrkarmen till låsanordningen för få den att sluta dörren ordentligt. För ingenting ska vara enkelt. Ingentiiiing! Inget! Nada!


Efter att vi fäst handtaget och löst alla problem så insåg vi att även när man låser dörren med nyckeln så kan man ändå öppna dörren inifrån. Vilket förklarar varför den tidigare modellen var så trasig på insidan att den inte gick att öppna inifrån. Någon har medvetet tagit bort insidans handtag för att förhindra att... att...

Alltså.

Herre. Gud. 

Galishimo kan nu alltså öppna transporten inifrån. Även när handtaget är låst från utsidan.

Detta kommer Galishimo förmodligen att upptäcka under färd, enligt lagen om alltings jävlighet.

Stor suck, stor vånda och stor besvikelse, men sedan kom vi på att vi kan köpa en ett excenterlås och fästa på utsidan. Så det finns hopp. Snart finns det inget mer som kan gå åt skogen. Inte med transporten, åtminstone.


Jag har fortfarande ljuva fantasier... 
en dunk bensin, en tändsticka.... 

och så.. 

ett poff! 

.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer