Man måste inte ha en dyr häst!
Eftersom jag nu tillhör en ridklubb, och eftersom jag löst tävlingslicens, så måste jag även volontärjobba lite som funktionär. Vilket inte kändes sådär jätteroligt vid första insikten. Men gissa min glädje när jag fick föra protokoll bredvid en domare på en körtävling?! Hela gårdagen så satt jag i ett sekretariat och i en bil och fick föra protokoll åt en domare. Det var otroligt intressant och väldigt inspirerande! Dressyr går till såhär: En häst utför olika figurer och moment, i en viss ordning, och en domare bedömer momenten från en skala från 1-10. Högst sammanslagna poäng är bäst.
Det häftiga med körningen är ju att domaren dömde både shetlandsponnier och stora, eleganta vagnshästar. Och det var faktiskt otroligt intressant. Jag hade ju en föreställning om att de små, knubbiga ponnierna skulle bli mycket sämre bedömda, men domaren förklarade väldigt tydligt vad hon tittade på och varför.
"Ser du den där shetlandsponnyn? Titta nu när han travar förbi, så lugn och nöjd han ser ut med att arbeta. Det kommer han att få pluspoäng för." kunde hon säga.
Eller:
"Ta en ordentlig titt på den där eleganta vagnshästen, den har mycket bättre påskjut och gångarter än shetlandsponnyn hade, men ser du att traven är lite ojämnare och mer orolig? Det drar ned poängen lite."
Eller så kunde hon säga:
"Den här hästen är både lugn och nöjd, jobbar fint och jämnt... men ser du att bogen hela tiden drar liiite till vänster? Titta nu när den kommer rakt mot oss. Om de kortar upp vänstertygeln lite så går han rakare."
Jag fick verkligen träna upp mitt öga. Och gissa om jag blev inspirerad att tävla med Galishimo!? Inte körning då utan vanlig dressyr då man sitter ovanpå. Sedan så förstår jag nu att Galishimo kanske aldrig någonsin får jättehöga bedömningar för våra prestationer, men vi skulle kunna ge ett hyfsat gott intryck i tävlingssammanhang på att jaga 6:poängare, om vi får en jämn ström av dem. Och då gäller det att vi fortsätter träna på noggrannhet och lydnad, ställning och böjning och rakhet! Man måste inte ha en dyr häst för att kunna tävla!
Det häftiga med körningen är ju att domaren dömde både shetlandsponnier och stora, eleganta vagnshästar. Och det var faktiskt otroligt intressant. Jag hade ju en föreställning om att de små, knubbiga ponnierna skulle bli mycket sämre bedömda, men domaren förklarade väldigt tydligt vad hon tittade på och varför.
"Ser du den där shetlandsponnyn? Titta nu när han travar förbi, så lugn och nöjd han ser ut med att arbeta. Det kommer han att få pluspoäng för." kunde hon säga.
Eller:
"Ta en ordentlig titt på den där eleganta vagnshästen, den har mycket bättre påskjut och gångarter än shetlandsponnyn hade, men ser du att traven är lite ojämnare och mer orolig? Det drar ned poängen lite."
Eller så kunde hon säga:
"Den här hästen är både lugn och nöjd, jobbar fint och jämnt... men ser du att bogen hela tiden drar liiite till vänster? Titta nu när den kommer rakt mot oss. Om de kortar upp vänstertygeln lite så går han rakare."
Jag fick verkligen träna upp mitt öga. Och gissa om jag blev inspirerad att tävla med Galishimo!? Inte körning då utan vanlig dressyr då man sitter ovanpå. Sedan så förstår jag nu att Galishimo kanske aldrig någonsin får jättehöga bedömningar för våra prestationer, men vi skulle kunna ge ett hyfsat gott intryck i tävlingssammanhang på att jaga 6:poängare, om vi får en jämn ström av dem. Och då gäller det att vi fortsätter träna på noggrannhet och lydnad, ställning och böjning och rakhet! Man måste inte ha en dyr häst för att kunna tävla!
Kommentarer
Skicka en kommentar