Full etta!

 Idag har det varit fullt i min etta! Förut var jag besvärad över mitt trånga boende och försökte försäkra omgivningen att HÄR var jag minsann inte kvar för att stanna... Det var ju bara en tillfällig bostad i väntan på mitt "riktiga hem". Men man kommer in i det. Man vänjer sig vid allt. Till slut älskar man den, och har svårt att tänka sig att leva utan den. Forskare kallar det "syntetisk lycka" när hjärnan skapar lyckokänslor som teoretiskt sett inte borde vara där. Och nu är jag där. Nu älskar jag det lilla.

Mamma kom hit och lämnade av en hundvalp då hon skulle mentalitetstesta sin äldre hund. Sicko tumlade runt och rockade varje centimeter av mina 37 kvadrat.

Min nya vän kom också, då han har arbetat utomlands och vi inte setts på ett tag. Nu när vi sågs igen hade han köpt en present. Min nya favorit. Både man och lukt. L'Extase av Nina Ricci. Lukten är liksom... rund och mjuk och mysig, utan att för den skull vara tung.

Men det närmaste "L'Extase" man kom för dagen var nog ändå Sicko. Det var full "L'Extase" för glatta muggar. När han inte plötsligt föll ihop i djupsömn så härjade han runt sanslöst. Jag försökte följa med honom med kameran men de flesta bilderna blev suddiga. Lättast gick det att fotografera när han sov...

Min mamma firades högtidligt med pizza och glass. Ingen tycker det är konstigt att man försöker stuva ihop pizzakartongerna på det alldeles för lilla bordet, och att en måste stå. Alla pratar glatt på och trängs obesvärat. Det blev en löjligt bra söndag. En sån där söndag man inte vill ta för givet...

Och hur gick det för mammas hund som skulle göra mentalitetstestet? Tydligen bröt han ihop fullständigt när överraskningsmomenten kom. Livet är hårt för de mjuka. Men i vår familj älskar vi även de operfekta. I morgon är en ny dag. Och han är ju en fantastik vallhund i renskogen. Där hoppar inga konstiga overaller ut ur buskarna...