Vi är inte hopplösa
Nej, det är vi inte. Jag red i den engelska lilla sadeln idag. Tre gånger satte jag mig upp. Och vi travade också. Helt utan coachning och helt på eget bevåg. Jag fick inte ångest en enda gång. Allt kändes bara rätt. Lite försiktig var jag bara, men det kunde jag tillåta mig själv.
Men i det stora hela kändes det tryggt. Märkligt nog. Galishimo börjar växa upp. Han är så lugn och fin nu.
.
Kommentarer
Skicka en kommentar