Att göra den korta vänstergaloppen lång

Jag tittade på vart jag låg i träningen den här tiden förra året, och blev positivt överraskad. Vi kämpade på med vänstergaloppen för ett år sedan. Den var kort. Den var så här: 

Galishimo höll huvudet högt och kroppen lite högerställd trots att han galopperade i vänstervarv. Jag kämpade att "skåla ur" honom med mitt inre vänstra ben och tappade sitsen lite. Ofta försökte jag rätta till problemet genom att korta innertygeln och leda inåt med innerhanden för att böja hela hästkroppen som en liten banan i vänstervarvet. Som i bilden nedan. Det fungerade inte. Han gjorde bara samma sak fast i kortare form. Jag märkte att det inte fungerade men hade svårt att bli av med reflexen att leda med inner hand. Allt blev kort, obekvämt och studsigt. 

En typiskt dålig lösning när Galishimo inte ville böja sig åt vänster visas här på bilden ovan. Jag höjer höger hand och trycker på allt vad jag kan med vänster ben och sänker inner hand och försökte leda honom inåt mot en korrekt böjning på spåret. Jag märkte hur Galishimo bara blev kort i kroppen av att jag började ratta med tyglarna och min sits blev ju än värre av spänningen. Jag behövde luta mig lite mer tillbaka, länga på tygeln, och ge ett stadigt stöd på ytter tygel. Jag behövde sätta tyngd på mitt inre ben och föra  bak inner skänkel och på det sättet flytta bakbenet in under kroppen på honom, utan att spänna resten av min kropp. Men bara för att man intellektuellt vet att man gör fel, så tar det tid att lära om kroppen att koordinera sig på ett annat sätt. Det vore ju lätt om man satt på en stillasittande tunna. Men nu rör sig tunnan hela tiden, och tar olika initiativ. Det är bara att vara supersnäll mot sig själv och berömma sig själv för att man försöker, och inte glömmer bort vad man jobbar på. 

Hur löstes problemen då? 

Ja till att börja med så lämnade jag hästnäsan i fred, framför allt slutade jag leda med inner tygel. Det är inner bakben som behöver jobba och när han ställer sig utåt så vilar han inner bakben och låter ytter bakben gå under kroppen och jobba. 

Vi har tränat grundligt på öppnor i vänster varv i trav, där jag i en säkrare gångart sett till att jag har kontroll över hans lata inre bakben. Det ska in under kroppen och jobba ordentligt. Det är lättare i traven där jag känt att jag haft bättre kontroll på honom. 

Efter ett tag började han länga på sig och använda kroppen mer balanserat. Jag såg till att göra signalen om en liten öppna i galoppen, varje gång han trillade in i sin gamla vana att gå lite utåtställd. Övningarna med bogkontroll satte sig också lite bättre och jag fick en bättre känsla för att rätta framdelen efter bakdelen för att hjälpa honom att spåra bättre. 

Jag började även göra volter och tempoväxlingar för att stärka honom ytterligare. Det löste sig inte på några veckor, men nu efter ett år är skillnaden stor! Han spårar mycket bättre och böjer sig betydligt finare i färdriktningen. Jag har blivit bättre på att inte leda med inner tygel på ett sätt som kortat upp honom, utan kunnat släppa fram hela hästnosen och jobba fokuserat på hans bakända i stället. 

Nu kan jag absolut inte påstå att jag har "problem" med vänstergaloppen längre. Den är mjuk, stark och stabil. Ibland kan man känna att han under några meter på en volt kan gå tillbaka till sin vana med sin lite sneda galopp, men då behöver jag bara öka energin och påminna med innerskänkeln så säger han "Hoppsan! Jomenvisst ja..." och rättar sig själv. 

Även nu när vi tränar på tempoväxlingar i galoppen, vilket han har jättesvårt för, så ställer han sig gärna åt höger för att få ett bra påskjut i en ökning i vänster galopp. Det låter jag honom göra, eftersom TAKT kommer före RAKRIKTNING i utbildningsskalan. När jag vet att han lätt och enkelt ökar takten i den lite ökade galoppen så kommer jag att långsamt begära en bättre rakriktning även där. Men allt har sin tid och årets resultat visar ju på att vi är på helt rätt spår.  

Det ser inte så flashigt ut, och en mindre finstämd ryttare, en sån där som inte intresserar sig för utbildningsskalan lika bokstavligt, hade föredragit den korta sneda formen och kallat den "samlad". Men det var inte vad jag var ute efter, i nuläget. Vi jobbar på takten, lösgjordheten, kontakten. En lång balanserad Galishimo är en BRA Galishimo.