Transportträning och longering

Galishimo gillade inte den nya transporten inledningsvis. Särskilt inte den övre plastluckan som gapade utåt och det lilla handtaget som hängde ned. Jag fick ärligt talat inte ens in honom i transporten den första halvtimmen jag försökte, i lördags. Gud, jag hade ju glömt det där med hur man ska tänka när lastningen inte fungerar. Vilka metoder och tankesätt man ska använda. När ska man nu ge hästarna tid, och när man ska utmana dem, och hur? Kanske började jag övertänka lite, jag kan ha blivit lite influerad av de andra i stallet som lasttränat enligt särskilda metoder eller förhållningssätt eller vad det nu var. De har haft en tydlig plan med sina hästar, i alla fall. 

Galishimo fick slutligen "första varningen" (knackande med spöet) och sedan blev han snärtad på rumpan. Han stegrade kränkt och lite gulligt, och gick sedan in. Så var det med den pedagogiken. Men han var märkbart spänd när han stod där inne så jag skickade in och ut honom ett par gånger från transporten, och lät honom sedan sova på saken. Dagen efter gick det bättre. Jag hade hjälp av Björn och jag vågade slutligen stänga in Galishimo i transporten med både bakbom, fälla upp rampen, och stänga den läskiga luckan.

Allt går så tyst! Rampen är tyst och stabil att gå på, den är helt tyst och lätt att fälla upp. Det är inget gnissel eller prassel i överluckan, inget puttande och flåsande för att få igen låset på luckorna. Allt går bara så fint och smutt. Jag märker också att när jag kört över bulor och vägarbetsområden så har jag inte hört det sedvanliga "bullret" när transporten kört mot ojämt underlag, utan det har bara gått tyst. Jag tror Galishimo kommer att gilla det när han väl vant sig. Jag älskar det! 

Mellan tillfällena då jag lasttränat honom, så har jag longerat honom ute på fältet. Och det går så löjligt enkelt så det nästan blir komiskt. Jag ställer mig vart-som-helst och ber honom sedan galoppera runt mig några varv. Det gör han gärna, fint och taktfast, i en perfekt cirkel, och jag behöver aldrig vare sig driva eller bromsa. Jag behöver inte ens titta på honom när han passerar bakom mig. Jag brukar sätta ut filmer på instagram eller facebook ibland och han gör alltid allt lika fint. 

Ni som har följt mig sedan tidigare vet ju hur otroligt fin han är och hur man bara kan stå där och beundra honom när han stadigt galopperar runt. 

Kanske lite onödigt att lyfta handen för att inte trassla in sig i linan? Jag borde kanske bara byta hand som håller i longeringslinan, bakom ryggen? Jag måste testa lite olika varianter. 

Och säger jag "stopp" så tar det stopp direkt. Utan att han kommer in mot mig eller behöver ett varv extra att sakta av från galoppen. Så då står han där som ett ljus och väntar på att få sitt beröm. Och det får han ju givetvis! Fina killen!