Hästminnet

Idag blev det uteritt med Galishimo. Han var inte sugen. Det var obefintlig framåtbjudning och diverse tvärstopp. Det är väldigt olikt Galishimo att sakna framåtbjudning så jag hade en misstanke om att han var lite osäker på ridvägen då det var där vi träffade en travhäst i onsdags, han blev ju ganska rädd av detta. Och det minns han förstås. Det är inget fel på hästminnet.

Galishimo generaliserar ju ganska generöst. Nej, han blev inte bara rädd för kallblodstravare, eller travhästar generellt, eller snabba möten generellt. Nä. Han har dissat hela ridvägen som vi använder oss av. Alla fyra kilometerna dissar han. Eftersom han mött en travhäst där i för snabbt tempo och blivit kränkt. Han tycker vi bojkottar hela skiten... Redan när vi lämnade stallplanen visade han sig ytterst tveksam till vårt äventyr. 

Att rida Galishimo idag var som att köra en bil som när som helst skulle kunna få punktering, hamna lite på sniskan efter vägkanten, och orsaka en seriekrock med ekipaget bakom.

Ganska precis detta hände några minuter senare. Med efterföljande gapskratt från både mig och Sara som råkade dundra in i rumpan på oss.

I övrigt var han kanontrevlig och inte alls särskilt intresserad av att jag skulle lämna honom i hagen. Han ser så fin ut i kroppen nu. Jag är ju van att säga att han är "T" med "jock". men nu är han ju inte ens i närheten av detta. Han är som en fin liten sportbil. Han har eventuellt tappat lite muskler men  inte så det märks eller känns i ridningen. Snart kommer det en slaskperiod då han inte motioneras på samma sätt, och efter detta kommer det ett grönbete och då blir han lite rundare igen!

Jag längtar redan efter att rida igen!