Pälsdjursallergi
Jag och Björn blev tvungna att avsäga oss helgpassningen med fröken H. Orsaken är att vi båda blev allergiska mot henne. Båda två.
Fördelen med dubbel allergi är att vi inte kan skylla ut någon besvikelse på den andre. Björn blir snorig och trött och jag får samma symtom och dessutom svårt att andas.
(I ärlighetens namn är jag lite allergisk mot Galishimo också, men det blir aldrig ett problem. Jag behöver bara se till att tvätta händerna grundligt efter stallet, och se till att tvätta stallkläderna då och då... Så länge han inte sover i vardagsrummet!)
Nackdelen är ju... ja. Det var trevligt med fröken H. Hon var hos Björn under tre eller fyra helger och jag stormtrivdes. Jag är ju uppvuxen med hund. Min mamma har två hundar, pappa har två hundar, brorsan har två hundar. Vi hade draghundar när vi var små och födde upp jakthundar. Stora, rufsiga, arbetshundar har alltid varit med. Livet är inte helt komplett utan en hund. Det ska finnas spår efter tassar i hallen om livet ska vara som bäst. Jag tyckte verkligen om allt med fröken H. Storleken, mentaliteten, personligheten. Det var mysigt att gå kvällspromenader med henne och Björn också. Jag har saknat kvällspromenaderna med hund. Över huvudtaget så älskar jag ju djur och att jobba med dem.
Jag tror dock inte allergin är så omfattande, så jag försöker styra om mig på pudel i stället. Jag tror pudlar är fantastiskt fina hundar. Mammas strävhåriga vorsteh Sicko går ju också hyfsat bra, som det verkar. Trots att jag varit utan hund i fyra år så vill jag inte helt ge upp drömmen. Det är bara lite svårt att kombinera med jobbet just nu...
Fördelen med dubbel allergi är att vi inte kan skylla ut någon besvikelse på den andre. Björn blir snorig och trött och jag får samma symtom och dessutom svårt att andas.
(I ärlighetens namn är jag lite allergisk mot Galishimo också, men det blir aldrig ett problem. Jag behöver bara se till att tvätta händerna grundligt efter stallet, och se till att tvätta stallkläderna då och då... Så länge han inte sover i vardagsrummet!)
Nackdelen är ju... ja. Det var trevligt med fröken H. Hon var hos Björn under tre eller fyra helger och jag stormtrivdes. Jag är ju uppvuxen med hund. Min mamma har två hundar, pappa har två hundar, brorsan har två hundar. Vi hade draghundar när vi var små och födde upp jakthundar. Stora, rufsiga, arbetshundar har alltid varit med. Livet är inte helt komplett utan en hund. Det ska finnas spår efter tassar i hallen om livet ska vara som bäst. Jag tyckte verkligen om allt med fröken H. Storleken, mentaliteten, personligheten. Det var mysigt att gå kvällspromenader med henne och Björn också. Jag har saknat kvällspromenaderna med hund. Över huvudtaget så älskar jag ju djur och att jobba med dem.
Jag tror dock inte allergin är så omfattande, så jag försöker styra om mig på pudel i stället. Jag tror pudlar är fantastiskt fina hundar. Mammas strävhåriga vorsteh Sicko går ju också hyfsat bra, som det verkar. Trots att jag varit utan hund i fyra år så vill jag inte helt ge upp drömmen. Det är bara lite svårt att kombinera med jobbet just nu...
Jag och terven på joggingtur i Falun
Kommentarer
Skicka en kommentar