För trött för att hästa

Arbetsveckan blev ganska intensiv och jag behöver fortfarande återhämta mig. Jag älskar mitt arbete och tycker det är enormt utvecklande men det är ju krävande också. Det går liksom inte utvecklas utan att man måste anstränga sig lite extra. Det är någon slags naturlag. Utveckling kommer inte som en semla framför näsan och fluffar upp allt. Nä.

Nu börjar jag lära mig att det inte går att bita ihop och köra på, om jag behöver återhämtning. Jag måste ta det lugnt tills energin kommer tillbaka. Så det blev inget hästande idag heller. Jag provade jogga men blev utmattad efter halva vägen och fick gå långsamt hemåt de sista två kilometerna. Energin är med andra ord låg.

 Foto: Carita Ilomeri

Jag saknar Galishimo men vet att han har det bra på lösdriften med daglig tillsyn och massor med kompisar. I morgon kan jag nog åka dit och förhoppningsvis rida! Mamma har kikat förbi med Sicko och vi har fikat och lullat runt lite. Sedan har hon och Björn hjälpt mig fixa till mitt förråd. Jag ville nämligen inreda det som en extra sadelkammare så jag inte behöver ha det proppfullt i sadelskåpet i stallet.

Mamma har fotograferat mig och Sicko när vi hade ett försök till någon slags mysstund i min säng. Gick sådär... men roligt hade vi!

Jag håller på att spara till en dressyrsadel, som jag sparat pengar till sedan november 2017. Jag kom på, redan för några veckor sedan, att jag inte rymmer någon ny sadel i stallets sadelskåp nu, så det behöver komma upp sadelhängare och tränshållare och annat, i mitt förråd här hemma i stället. Galishimo måste ju få ett nytt fint träns snart också! Det blev så bra! Jag blev så nöjd! Där till vänster i de svarta fickorna ska jag ha hästprylar jag inte använder dagligen, och så kan jag hänga både grimmor och nya träns i de små tränshållarna... och så nya sadeln, eller min gamla sadel, på sadelhängaren. Det blir toppen!


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Flashback