Planer för sommaren!
Jag gick från "krasslig" till "sjuk" och blev sängliggandes i två dagar. Det värsta med att vara sjuk är att hjärnan ofta går på högarv men kroppen orkar inte göra så mycket annat än att glo i taket. Och då tvingas man ligga där och tänka och försöka komma fram till klokheter. Typ som vad jag ska göra av mitt liv. Det blev lite för hårdtuggat så jag begränsade mig till vad jag vill göra av sommaren, i stället.
Jag tror att jag återbesöker Reivoreservatet i år i alla fall. Vi får se om jag får med mig någon så jag kan långvandra lite, jag vill helst inte sova själv där. Jag är inte rädd för naturen men jag är väldigt rädd för turister. Jag ser (fortfarande) för många dokumentärer om seriemördare för att sova ensam i reservatet. Hittar jag ingen att vandra med så blir det väl mindre dagsutflykter i stället och så sover jag i pappas stuga.
Jag försökte fjäska till mig mammas bordercollie som sällskap, men även mamma har för livlig fantasi om seriemördare för att släppa ifrån sig den dyraste hund de äger. Och vorstehrn Sicko är förmodligen för vild för att kunna tämjas till en diskret och följsam kompanjon i naturreservatet. Vid sådana här tillfällen önskar jag att jag hade haft terven i livet. Hon hade varit perfekt. Hon var följsam och aggressiv mot alla som liknar seriemördare. Eller som inte liknar seriemördare. Eller som tittade på henne konstigt. Det var en livvakt, det!
Nåja det kommer att lösa sig!
Jag tror att jag återbesöker Reivoreservatet i år i alla fall. Vi får se om jag får med mig någon så jag kan långvandra lite, jag vill helst inte sova själv där. Jag är inte rädd för naturen men jag är väldigt rädd för turister. Jag ser (fortfarande) för många dokumentärer om seriemördare för att sova ensam i reservatet. Hittar jag ingen att vandra med så blir det väl mindre dagsutflykter i stället och så sover jag i pappas stuga.
Jag försökte fjäska till mig mammas bordercollie som sällskap, men även mamma har för livlig fantasi om seriemördare för att släppa ifrån sig den dyraste hund de äger. Och vorstehrn Sicko är förmodligen för vild för att kunna tämjas till en diskret och följsam kompanjon i naturreservatet. Vid sådana här tillfällen önskar jag att jag hade haft terven i livet. Hon hade varit perfekt. Hon var följsam och aggressiv mot alla som liknar seriemördare. Eller som inte liknar seriemördare. Eller som tittade på henne konstigt. Det var en livvakt, det!
Nåja det kommer att lösa sig!
Du skulle ju kunna låna Nicki. :) Hon låter förvisso mer än hon bits, men lite skräckinjagande kan hon nog vara. Och lite för gammal för att ge sig ut på långa egna äventyr. :) Synd att vi bor så långt ifrån varandra, hade varit kul att hänga med.
SvaraRaderaDet finns ingen jag hellre skulle vandra med än dig Catta. Inte bara för att du har militära överlevnadsskills utan för att du är du. <3 Men jag får fantisera om det så länge. :P
RaderaJag är impad! "Imorgon ska jag förmodligen äta något till lunch" tycker jag är rätt krävande planering själv...
SvaraRaderaApropå det så har jag glömt äta middag idag! ;)
RaderaDu ser. Framförhållning är livsfarligt.
Radera