Han föll omkull

Jag och Galishimo övade på galoppfattning idag. Mari var med och peppade oss. Allt kändes så bra, jag var så glad och engagerad. Galopperade och njöt. Galishimo var helt med på noterna och visste precis vad jag ville. Entusiasmen kom krypande och gjorde mig röd om kinderna och jag börjar ropa entusiastiskt till Mari. Sedan så tar han "fel galopp", hästar sätter nämligen alltid tyngden på en sida i galoppen, och alltid givetvis på den sida som behöver bära upp mest vikt. Så de har två galopper. En högergalopp som de använder när de svänger åt höger, och en vänstergalopp som bär upp dem när de svänger åt vänster.

Men Galishimo satte tyngden på "fel sida" när vi skulle svänga, och innan jag vet ordet av snubblar han och faller. Jag slungas framåt ur sadeln, jag hamnar på sidan och ser hur 400 kilos häst rullar över på rygg bredvid mig.  Jag kravlar mig undan i gruset för att inte bli klämd av hans kropp.

Han föll omkull. Han föll omkull. 

Han föll omkull, och föll på rygg. Hela jag är jordig och Galishimo har några mindre sår. Kroppen skakar av adrenalinet och jag tittar på sadeln som blivit skadad uppe på toppen där manken tagit i gruset. Lite spaka står vi slutligen båda två och tittar på varandra.

Vad finns det att säga? Han lade tyngdpunkten fel i galoppen. Han föll omkull. Jag var kanske ouppmärksam. Varför var jag inte kvickare avbryta övningen?! Men jag kunde inte föreställa mig att han skulle falla omkull.. Snubbla eller bryta galoppen på sin höjd... inte falla omkull...

Gud, hoppas han mår bra i morgon. Att han inte blivit för skadad... 



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J...
Läs mer

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti...
Läs mer

Ett tungt beslut om gårdskatterna

Bild
 Jag kommer att stänga av kommentarerna för ett tag, då jag vet att detta kan väcka känslor, och jag vill inte ha detta kommenterat eller kritiserat, då det gör ont som det är. Men situationen med gårdskatterna tog en olycklig vändning. Vi bor ju inte på gården, men har löst gårdskatternas situation med att ge dem fri tillgång på mat och vatten, och de har sedan tidigare en kattlucka så de kan gå in och ut ur när de vill. Vi har varit där på helgerna och tagit hand om dem och gården. Katterna har inte gått på kattlåda under sina liv, och är alltså inte konstaterat rumsrena för att bo inne, och det har visat sig försvåra möjligheterna att skänka bort dem. De är dessutom väldigt fästa vid varandra då de är syskon. Men vi har kastat ut lite flöten under detta år och försökt finna någon som kan tänka sig att ha dem. Det är varken jag eller Jonatan som skaffat dem utan vi har "ärvt" dem.  Situationen med fri tillgång på mat och en öppen kattlucka har tyvärr lett till att en grannk...
Läs mer