Han vill vara med


 "Det är nyttigt att inte träna en så ung häst varje dag." tänkte jag idag när jag åkte till stallet för att fylla på vatten. 
"Man SKA inte aktivera tvååriga unghästar varje dag." peppade jag mig själv och såg fram emot en tidig kväll. Tidig vila. 

Men Ares stod och trampade vid grinden hela tiden under tiden jag var i stallet. Han ville inte äta. Han ville inte dricka. Han stod och tittade på mig tålmodigt. Vid grinden. 

"Du har fri tillgång till mat, färskt vatten, det är ovanligt varmt ute, och du leker jättebra med din bästis Kaktus. Jag behöver inte träna dig med något..."  sade jag bestämt. 

Jag tog en liten paus och tog en ensam promenad efter en skogsväg som stallägaren precis skottat upp. En jättefin väg utan trafik! Då slipper jag trafikträna på ett tag, vad bra! Ares såg mig från hagen och vankade fram och tillbaka och stannade upp och tittade på mig när jag gick iväg. Fram och tillbaka. Fram och tillbaka... 

"JAMEN OKEJ DÅ." sade jag till slut. 
"Vi hittar väl på något då!" sade jag, och han trängde sig nästan ut ur porten. In i stallet. Mys och lite kliande. Han var blöt på ryggen av underkylt regn på de yttre lagret päls, men när jag stack in fingret till underpälsen så var den snustorr och varm. Så jag ryktade honom inte på ryggen och tog ingen sele på honom idag. Han hade ju sele både igår och i förrgår. Han kan ju uppfatta selen som blöt och kall om man trycker ned kylan från ytterlagret till det torra innerlagret och inpå huden. Det är inte så behagligt. Det kan vi vänta med. 

Sedan fick han lite pellets. Vi bett-tränade trots att det absolut inte behövs längre, och sedan gick jag på en liten promenad med honom. Lämnade flocken och tittade på lite nytt. I mössa och utan handskar. Jag som alltid brukar ha högt säkerhetstänk. Vi fann lite buskar som han provsmakade och en transport som såg spännande ut. 

Sedan tog jag ut honom i hagen igen. Han såg lite besviken ut och försökte tränga sig ut igen när jag stängde grinden. Jag fick backa honom bestämt för att stänga porten. Nu har vi hängt färdigt för idag. 

Men det känns så skönt att han vill vara med! 

.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Bild
Japp. Det är lika bra att ta tjuren i hornen direkt. Hästtransporten renoverar inte sig själv. Färgen håller på att flagna på den. Jag gillar det inte. Den stora frågan var ju om jag ska måla transporten i en helt ny färg, exempelvis plommonröd, eller om jag skulle försöka finna en färg som matchar min bil, utan att bli så ljus att man ser alla ojämnheter man målat över på plyfan. Eller bara bättra på nuvarande nyans. Jag vägde mellan en förstärkt färg av transportens vanliga blå färg eller bilen. Jag bestämde mig för att det var bättre att köra det fegaste alternativet, det som mest liknar min transport. Jag valde att fega trots att en välmatchad transport till bilen skulle kunna bli awesome. Med heltidsjobb och häst har jag begränsat med energi och orkar kanske inte behålla min entusiasm, om jag råkar välja fel beige nyans på transporten. Det kan ju lätt bli så att den bara ser ut som en kartong om man väljer fel nyans. Eller ljus avföring. Däremot kan jag ju allti
Läs mer

Den där silverbjälken

Bild
Jag tittade på Joseph N Silverbjälkes inlägg på Facebook nyligen och tyckte att hans allmänna råd för framsteg kändes som en lite energigivande oas i öknen. Jag har för mig att han inte heter Silverbjälke alls, utan använder den pseudonym för att få skriva vad fan han vill utan att någon särskild känner sig kränkt eller utpekad. Han verkar i alla fall klok och ibland kanske det behövs en pseudonym för att slippa hamna i blåsväder. Jag vet ju själv hur otroligt lätt man kan skapa drev på nätet när jag höll till i forum, och jag i början helt naivt och öppenhjärtligt delade med mig av min hästs med -och motgångar. Om vi säger så här. Det fick jag sluta med. Det fick jag verkligen sluta med. Här på bloggen har jag dock makten att välja vilka som får stiga fram och vilka som ignoreras. So, this is the safe place. Hur som helst, så har Silverbjälke summerat lite tips som jag försöker hålla fast vid. 1. Lyssna inåt och på dina egna mål, mer än till vad andra tycker. 2. "J
Läs mer

Påskjutet

Bild
Ares börjar känna sig mer och mer bekväm med mig i sadeln, och det märktes mest igår med att han har ett riktigt fint påskjut med starka bakben. Igår var han lugn, jag var lite försiktig då vi inte var ensamma på ridbana, men idag var husse med och jag kände mig tryggare, och då var han pigg! Skritten är stor och ordentlig där han vill framåt, vid minsta lilla skänkling så svävar han glatt iväg i trav, med stora glada kliv, och jag hänger inte riktigt med. Ibland vinglar han ju lite också. Det är inte lätt att vara duktig.  Galishimo tog ju små, fina så steg och traven var väldigt liten och enkel att sitta i. När Ares trampar iväg så gungar hela hans kropp, glatt och energiskt. Det känns lite som så, att om jag bara tjoade till, och sade att han var duktig, så hade han gärna gett mig en glad galopp. Han gillar att jobba och är glad att stå till tjänst. Nu får det gärna gå fort, också.  Är jag redo för min arbetsglada, pigga, ponny med det fina klivet? Nej det är jag inte. Jag tycker de
Läs mer