En stor lättnad

 

De senaste dagarna har vi pysslat lite i stallet och jag har varit på Rusta och letat lite piff. Även mina nya stallkompisar har hängt på, plockat lite hemifrån, eller dammtorkat och städat lite.

Som mamma sade "Det är så typiskt dig" och det är det ju. Jag behöver liksom "boa in" mig när jag flyttar och vill köpa in något för att känna att jag inte är gäst där, utan att det även är min hyresplats. Så jag köpte lite rosa lurviga sittdynor till stolarna, en sopkorg, soppåsar, lite rengöringsprylar, en liten hänghylla och småfix. Jag tog dit min kaffemaskin hemifrån, och köpte lite pappersmuggar och ampuller med kaffe för alla att dricka. Jag skurade golvet (lite onödigt denna leriga årstid, men ändå) och tog hem golvmattan för en tvätt, och så köpte jag ju lite julgodis att fylla i glasburken som redan fanns där! 


det kändes mysigt att få pyssla lite, och på lördag tror jag att jag åker till pingstkyrkans second hand och köper en lite större, begagnad, julduk. Vad skönt att bo centralt och inte behöva ta några större omvägar för att hitta vad man behöver. 

Jag tog även in Ares i stallet för första gången, och han ser kanonfin ut! Alla sår han haft läker så fint och det har inte kommit några nya. Jag ryktade honom, longerade honom lite, och lät honom titta på omgivningarna. Han var nyfiken men lydig. Jag jämför honom lite med unghingsten i samma ålder och Ares är verkligen mycket mera "lugn farbror" mentalt.

Exempelvis vill unghingsten gärna leka med mig och kommer snabbt i hagen med glittrande ögon och stora förhoppningar, helst vill han bli kliad och kanske något litet bus, men jag brukar skicka iväg honom genom att peka bestämt på honom, han är så lydig och förstår precis och ser ut att sucka besviket "Nähä, inte den här gången heller! Vilken tråkig tant!"

Därefter lunkar Ares mot mig, mjukt och långsamt med lågt huvud och spetsade öron och vill helst bara stå nära mig och andas på mig. Han är så människokär och försiktig. Hur kan man inte älska denna ponny? 



I övrigt så känner jag mig så mycket bättre än vad jag känt mig på länge. Jag har haft lite hosta och huvudvärk och känt mig lite hängig på grund av det. Jag fortsätter även med mina järntabletter, jag är på behandlingsvecka 14 nu.

Men nu har symtomen klingat ut och jag känner mig precis som jag gjorde förut. Innan jag blev sjuk och trött! Om tre veckor kommer dessutom vintersolståndet och dagarna blir ljusare. Allt börjar vända till det bättre. 

.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Påskjutet