Stanna för tryck och flytta för tryck

Jag har ett ganska tydligt system när jag rör min häst. Jag har en "stanna"-beröring och en "flytta"-beröring och de är väldigt olika. Stanna-beröringen är ett fast tryck som är konstant. Det är det man har när man ryktar, masserar, trycker på kroppen. Det är mjukt, svepande konstant. 

Sedan har jag flytta-beröringen som till en början är mjukare än stanna-beröringen och kan börja med ett pekfinger som ganska snabbt blir en knackande rörelse som eskalerar ungefär var tredje sekund. Lite såhär, det blir nästan en melodi i samma takt: 

"Peka mjukt, peka mjukt, peka mjukt

tapp tapp tapp 

TAPP TAPP TAPP 

TAPP! TAPP! TAPP! 

NYP! TAPP! NYP!"

Eftersom jag alltid gör på samma sätt, mer eller mindre omedvetet, så lär sig Ares ganska snabbt att ge efter för "peka mjukt, peka mjukt" men om han blir distraherad eller står kvar så har den bara några sekunder på sig att flytta för mitt tappande eskalerar var tredje sekund. 

Det här är absolut inget jag tänker på utan bara glider in i när jag är med hästar. Det är som en rutin tillsammans med att rykta och göra annat. Man har en flytta-beröring och en stanna-beröring. Sedan använder jag samma språk när jag rider. Tappar med fingrarna om hästen lutar sig för tungt mot tygeln, tappar med vad eller häl om jag vill att den ska gå sidvärtes, och så vidare. Inga konstigheter. Samma språk hela vägen. 

Det är inte förrän jag ser min mamma försöka backa min häst med "stanna"-beröringen, det vill säga, hon puttar på honom med ett konstant tryck med handflatan, som jag förvånat utbrister
"Vad gör du?! Det där flyttar han sig ju inte för?! Nu lär du honom att skita i dig!" 

Mamma tittar lika förvånat tillbaka, och suckar något om att jag är alldeles för nördig med mina detaljer ibland. Ares får använda sin lilla nudel mellan öronen och räkna ut vad hon vill. 

Ares står kvar och myser med mamma under tiden hon mjukt trycker på hans bog. Han tycker om min mamma. Inte behöver han flytta sig. 

.