Det var hit jag ville komma

Denna lördag har varit riktigt bra. Jag har handlat, lagat god mat med mycket grönsaker och sallad, tänt ljus och sträcktittat på Netflix. Jag har suttit som förhäxad genom hela serien 1899. Vilken kuslig och spännande serie! Den var som en blandning mellan Titanic, Lost och The Matrix. Det fick de ihop bra! 

Tänk att jag i åtta år sagt att "i november ska jag köpa mig en hemmabio och Netflix att titta från sängen" och att det inte är förrän i år som jag verkligen köpte en stor TV, skaffade abbonemang och började kura ihop mig i sängen och njuta av alla serier. Varje gång förut, som det närmade sig november, så tänkte jag att det är ju NU man ska titta på serier så man står ut med november bättre, men det var alltid något som kom i vägen, oftast ekonomiskt. Men nu är jag här. Där jag vill vara. 

Jag har varit hos Ares också och introducerat honom för Galishimos tömkörningsgjord. 



... först tittade han på den med förfäran... 



..sedan skepsis... 



och sedan struntade han i den. 


Jag tog aldrig på honom gjorden helt och hållet för han hade ju ändå kommunicerat till mig att han kände sig lite osäker inför den. Jag "ryktade" honom mjukt med den så att han skulle förstå att jag ville ha honom stilla. Jag ville inte pressa honom mer än nödvändigt. Vi gör ju detta tillsammans, han och jag. 

Det var ju hit jag ville komma med Ares också. Ha det mysigt i vardagshanteringen och känna att man har kontakt med varandra. 

Det bästa är att det verkar komma fler så här fina dagar. Mina järnvärden verkar gå upp, jag blir långsamt piggare, jag har vant mig fint vid att leva ensam, och sorgen tar mindre plats i livet. 

Visst blir jag tacksam

.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Planering med att måla hästtransport

Ett tungt beslut om gårdskatterna