En bra rutin är guld värd

På kvällen var jag lite trött av allt fixande i förrådet. Jag åkte två vändor till återvinningscentralen, en vända till Röda korset, samt ett besök till RUSTA, ett till JULA och två besök till JYSK då jag behövde fler lådor efter första vändan. Jag har fortfarande svullna lymfkörtlar, muskelvärk, och huvudvärk som kommer och går, så jag är inte på toppenhumör, trots att jag får mycket gjort om jag bara biter ihop lite.

Därför ryktade jag Galishimo mer än grundligt och funderade länge och väl på om jag skulle rida honom eller inte. Jag bestämde mig för att sadla upp och dra ned till uteridbanan, vid halv nio på kvällen.

Det är ju helt fantastiskt bra att min dressyrrutin sett likadan ut under så många pass nu. Jag tänker inte längre på att jag gör den utan följer bara mönstret. Vips så får Galishimo ett bra pass ändå då han både får träna bogförflyttningar, rakriktning och att flytta rumpan, i alla gångarter. Jag skulle nästan vilja påstå att det blir bättre pass när jag är trött och sliten när jag gör detta, för då går jag verkligen totalt på autopilot. När jag är frisk så vill jag testa lite nya grejer, utforska om jag kan kräva lite mer, eller bli besviken om Galishimo gör något moment sämre än vanligt. När jag är trött så följer jag bara mönstret och klappar och berömmer honom efter varje moment.

Fast det blev lite extra klappar just ikväll. Han gjorde några riktigt fina manövrar på väldigt lätta hjälper och jag blev inte annat än glad! Dessutom lade jag till några extra fattningar i vänster galopp på slutet, eftersom han lätt blir spänd i detta, men den sista fattningen han gjorde var den mest perfekta fattningen jag gjort på honom. All energi kom bakifrån, han höjde inte huvudet en millimeter, och behöll rakriktningen och stödet på ytter tygel. Som en boss!


Jag köpte ju, som jag tidigare skrev, två pallar från JYSK och denna blev perfekt i sadelskåpet. Då kan jag sitta bekvämt när jag pratar med vänner eller smörjer utrustningen. Prydligt och ordnat!

Om ni tittar efter så ser ni förresten den lilla vitaminhinken för vitamin B som Galishimo fått, ca 1 dl om dagen, i ca fyra månader. Jag tycker mig ana att hans hovar blivit lite finare av detta. Min hovslagare tror att det är slumpen men om jag fortsätter minst ett halvår till, så kanske han ändrar sig!



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Planering med att måla hästtransport

Ett tungt beslut om gårdskatterna