Återhämtande uteritt

Några timmar efter att vi kommit hem till stan igen så åkte jag till stallet och red ut med Galishimo. Vilken ängel han var. Han gick stadigt på långa tyglar hela vägen, både fram och tillbaka, och jag åkte egentligen bara med och umgicks med Cecilia. Precis som det ska vara.


Quattro reagerade lite på en jägare ute i skogen och att det stod en jaktbil på ängen, men jag klev av och lotsade Galishimo tryggt runt en cirkel runt bilen. Galishimo är verkligen väldigt lugn och tillitsfull mot mig nu. Efter att vi passerat bilen satte jag mig upp på honom, på långa tyglar. Han stod så snällt och väntade på mig. Jag vet inte om jag har ord för att beskriva hur skönt det är att han blivit så fin och trevlig.



Man får ju mer energi när man sitter tryggt i sadeln, också. Jag passade på att putsa upp Galishimos utrustning innan jag åkte hem. Allt var glansigt och fint innan jag lämnade stallet. Två sadelpaddar blev genomspolade och fräscha. Det luktade mindre häst i ridskåpet än i mina ridkläder, tror jag, till slut. Klockan är en riktig favoritpryl och jag har upptäckt att jag tittar på den massor. Både när jag rider och kör bil. Det blir betydligt mindre flippande med mobilen.


Nu har jag en förkylning som naggar lite på mig så till helgen blir det lite lugnare tempo. Jag ska verkligen njuta av hur långt jag har kommit, att Björns operation verkar ha blivit bra, att jobbet rullar på. Livet är gott nu.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Planering med att måla hästtransport

Den där silverbjälken

Påskjutet