Fantastisk fokus!
Har jag varit tyst under veckan? Vänta ni så ska ni får höra... jag råkade ut för både dåliga och goda nyheter denna vecka.
De dåliga nyheterna är att jag låg ordentligt efter i mina arbetsuppgifter eftersom jag varit sjuk och febrig ett tag. Trots att jag bara varit sjukanmäld och haft full vila i några dagar så har jag strulat på länge med att gå hem tidigare och vilat under en längre period.
I måndags började jag känna mig helt frisk, och då upptäckte jag högen med eftersläpande arbetsuppgifter och tänkte att
"Nä. Det är omöjligt. Jag dör nu. Prestationsdöden. Ingen människa klarar av det här. Varför bromsade jag inte detta tidigare? Varför har jag inte signalerat till min chef att jag råkat skapa en tsunami av eftersläpande uppgifter?!"
Sedan tänkte jag att jag åtminstone kan kliva upp klockan 05.00 varje morgon och skriva på utredningarna tills möten och utbildningar börjar klockan 08.00. Sedan kan jag avsluta jobbet hemma och skriva lite till på utredningarna när jag kommer hem, här hemma. En timme i taget. Ett samtal i taget. Så länge jag klarar av att hålla fokus. Och går det inte så går det inte. Men då har jag åtminstone försökt.
Och till min stora förvåning så gick det jättebra! Jag har med lugn (okej, två psykbryt. Men bara två.), tålamod och noggrannhet betat av uppgift efter uppgift, timme efter timme. Denna vecka jobbade jag 16 timmars övertid och sammantaget 56 timmar, med andra ord. Nu är jag nästan helt i fas i mitt arbete efter min sjukdomsperiod, och jag får en betydligt mer lätthanterlig vecka nästa vecka.
Det som verkligen förvånar mig är att jag faktiskt lyckats hålla fokus så länge. Jag har alltid tyckt att jag är bra på att hålla fokus, det är lite av min paradgren och något som mina kollegor ofta lätt imponeras av, och påtalar. Men jag brukar aldrig, aldrig, klara av att fokusera mer än åtta timmar. Åtta timmar har varit min biologiska gräns. Efter åtta timmar har timglaset runnit ut. Då blir jag ett tomt skal och måste surfa på hundvalpar och tänka på hästar. Bäst fungerar jag på fyra timmars fokus, en härlig hästlunch i stallet, och sedan fyra timmars fokus till. Hur som helst; efter åtta timmars fokus, när jag jobbat extra hårt med skrivelser och utredningar, har jag nästan rusat skrikande ur kontoret. Inte en minut över. Efter nio timmar fokus, det vill säga en ynklig timmes övertid, brukar jag var halvt gråtfärdig och då brukar någon kollega säga att jag ser sliten ut och skicka hem mig. Det har varit på samma sätt sedan jag började arbeta. På alla arbetsintervjuer jag kunnat minnas, när någon blivande chef frågat vad som är min största nackdel, så har jag alltid svarat "Jag jobbar inte övertid. Seriöst. Jag pallar inte."
Men inte denna gång. Jag har med råge tagit personligt rekord i övertid. Och även slagit personligt rekord i fokus!
Så jag googlade på "livsmedel som förbättrar koncentrationen" och kollade vilka träffar som dök upp.
Första träffen var faktiskt Omega-3-fetter. Fettsyrorna sägs stärka det centrala nervsystemet. Jag har flytande omega 3 varje dag i min smoothie sedan en månad tillbaka, liksom chiafrön som också innehåller omega-3.
Andra träffen var avokado. Avokado sägs innehålla enkelomättade fetter som hjälper till att förbättra koncentration och minne. Det bidrar till att förbättra kommunikationen hos nervcellerna och blodcirkulationer eftersom artärerna renas. Enligt osäkra källor. Avokado äter jag också varje dag nu, sedan november förra året. (Om de små rackarna bestämt sig att mogna lagomt i tid, bara...)
Längre ned på listan dök även blåbär och bananer upp, som jag också har i mina smoothies. De är förhandsvalda inslag i min handlingslista när jag veckohandlar på nätet, så de är alltid med.
Så man vet aldrig. Den största skillnaden jag märkt visuellt är att min tandborste verkar bli missfärgad av all gurkmeja. Nu verkar det allvetande internätet också påstå att gurkmeja rensar bort plack i hjärnan.
Hade jag plack i hjärnan!? Som behövde rensas bort?!
De dåliga nyheterna är att jag låg ordentligt efter i mina arbetsuppgifter eftersom jag varit sjuk och febrig ett tag. Trots att jag bara varit sjukanmäld och haft full vila i några dagar så har jag strulat på länge med att gå hem tidigare och vilat under en längre period.
I måndags började jag känna mig helt frisk, och då upptäckte jag högen med eftersläpande arbetsuppgifter och tänkte att
"Nä. Det är omöjligt. Jag dör nu. Prestationsdöden. Ingen människa klarar av det här. Varför bromsade jag inte detta tidigare? Varför har jag inte signalerat till min chef att jag råkat skapa en tsunami av eftersläpande uppgifter?!"
Sedan tänkte jag att jag åtminstone kan kliva upp klockan 05.00 varje morgon och skriva på utredningarna tills möten och utbildningar börjar klockan 08.00. Sedan kan jag avsluta jobbet hemma och skriva lite till på utredningarna när jag kommer hem, här hemma. En timme i taget. Ett samtal i taget. Så länge jag klarar av att hålla fokus. Och går det inte så går det inte. Men då har jag åtminstone försökt.
Och till min stora förvåning så gick det jättebra! Jag har med lugn (okej, två psykbryt. Men bara två.), tålamod och noggrannhet betat av uppgift efter uppgift, timme efter timme. Denna vecka jobbade jag 16 timmars övertid och sammantaget 56 timmar, med andra ord. Nu är jag nästan helt i fas i mitt arbete efter min sjukdomsperiod, och jag får en betydligt mer lätthanterlig vecka nästa vecka.
Det som verkligen förvånar mig är att jag faktiskt lyckats hålla fokus så länge. Jag har alltid tyckt att jag är bra på att hålla fokus, det är lite av min paradgren och något som mina kollegor ofta lätt imponeras av, och påtalar. Men jag brukar aldrig, aldrig, klara av att fokusera mer än åtta timmar. Åtta timmar har varit min biologiska gräns. Efter åtta timmar har timglaset runnit ut. Då blir jag ett tomt skal och måste surfa på hundvalpar och tänka på hästar. Bäst fungerar jag på fyra timmars fokus, en härlig hästlunch i stallet, och sedan fyra timmars fokus till. Hur som helst; efter åtta timmars fokus, när jag jobbat extra hårt med skrivelser och utredningar, har jag nästan rusat skrikande ur kontoret. Inte en minut över. Efter nio timmar fokus, det vill säga en ynklig timmes övertid, brukar jag var halvt gråtfärdig och då brukar någon kollega säga att jag ser sliten ut och skicka hem mig. Det har varit på samma sätt sedan jag började arbeta. På alla arbetsintervjuer jag kunnat minnas, när någon blivande chef frågat vad som är min största nackdel, så har jag alltid svarat "Jag jobbar inte övertid. Seriöst. Jag pallar inte."
Men inte denna gång. Jag har med råge tagit personligt rekord i övertid. Och även slagit personligt rekord i fokus!
Följdfrågan på det hela är ju om mina dagliga smoothies kan ha något med detta att göra?
Så jag googlade på "livsmedel som förbättrar koncentrationen" och kollade vilka träffar som dök upp.
Första träffen var faktiskt Omega-3-fetter. Fettsyrorna sägs stärka det centrala nervsystemet. Jag har flytande omega 3 varje dag i min smoothie sedan en månad tillbaka, liksom chiafrön som också innehåller omega-3.
Andra träffen var avokado. Avokado sägs innehålla enkelomättade fetter som hjälper till att förbättra koncentration och minne. Det bidrar till att förbättra kommunikationen hos nervcellerna och blodcirkulationer eftersom artärerna renas. Enligt osäkra källor. Avokado äter jag också varje dag nu, sedan november förra året. (Om de små rackarna bestämt sig att mogna lagomt i tid, bara...)
Längre ned på listan dök även blåbär och bananer upp, som jag också har i mina smoothies. De är förhandsvalda inslag i min handlingslista när jag veckohandlar på nätet, så de är alltid med.
Så man vet aldrig. Den största skillnaden jag märkt visuellt är att min tandborste verkar bli missfärgad av all gurkmeja. Nu verkar det allvetande internätet också påstå att gurkmeja rensar bort plack i hjärnan.
Hade jag plack i hjärnan!? Som behövde rensas bort?!
Kommentarer
Skicka en kommentar