Morgonritt och bilfix


Idag började jag med en uteritt innan arbetet började. Jag hade oroat mig lite för att rida ut med Galishimo ensam, men jag har haft som krav nu att han ska ut på tur två gånger i veckan, så det är bara att bita ihop och kämpa på med honom. Jag hade dock jättetur i morse då jag träffade på Wilma som skulle motionera Galishimos bästis Corzo, så vi for ut tillsammans i det vackra morgonljuset. Galishimo var hur lugn som helst och var nöjd över att ha sin Best Friend Forever med sig. Tillsammans utforskade de världen på lösa tyglar och med glad uppsyn.



Lilla Galishimo och hans bästis Corzo

Sedan skyndade jag hem till jobbdatorn för att arbeta och planera lite, sedan blev det en halvdag i centrum med att handleda två praktikanter i verksamhetsutveckling, som skötte sig utomordentligt bra. Jag inledde handledningen med:

"Det året ni föddes började jag på socionomuniversitetet. Från att ni fyllde fyra år så har jag arbetat heltid utan längre uppehåll. Helvete, vad gammal jag blivit."  sedan förklarade jag för dem att jag trots detta kommer att envisas med att säga "vi som är unga" och att de inte fick protestera över detta.

Jag hann även åka förbi min däckfirma under lunchen, och titta på status på mina vinterdäck. Min bil gick inte igenom besiktningen förra veckan. Om jag fixar nya vinterdäck, ordnar fix och trix för att släcka anmärkningar, däckbyte och förvaring av sommardäck, kommer allt sammantaget gå på ca 10.000 kronor! Lite saftigt efter mitt nya sadelköp men fullt överkomligt. Jag har pengar över. Märkligt nog.

Nu är ju mina vinterdäck inte katastrofdåliga, utan bara halvdåliga.. men halvdåligt duger inte när jag planerar att köra hästtransporten även denna vinter. Så det fick bli sprittans nya.


Den här bilen och transporten har jag ju fått kämpa länge med. Bilen gick på 37.000 kr och jag fick bara ihop 2.500 kronor i månaden, så det tog mig över ett år att spara ihop till den. Transporten har jag kämpat på med ända sedan jag köpte den år 2016, och i våras var den äntligen klar. Färdigmålad och allt. Det är så skönt att känna att livet långsamt fallit på plats. Om några år kanske jag vågar släppa min lilla etta på 34 kvm och köpa något större också! :) 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Planering med att måla hästtransport

Ett tungt beslut om gårdskatterna