Tack gode gud för påsklovet

Påsklovet kom i grevens tid! Puh, säger jag bara. Jag var slut som en urvriden disktrasa. Jag hade definitivt tagit semester, om inte dessa fyra dagars ledighet hägrade borta i horisonten som ett förlovat land. Detta påsklov är det bara en grej som gäller, och det är att ta hand om min stackars försummade, förvildade och bortglömda lilla arabhäst. Jag har fortfarande lite svårt med andningen så träning och långpromenader får vara så länge. Galishimo har nästan glömt namnet på sin godisautomat under tiden hon varit borta. Hela fyra dagar utan kärlek. Det klarar knappt den lilla grå.

Uteridbanan är fortfarande snötäckt med ett lager is ovanpå och Galishimo blev osäker när det knakade lite under fötterna på honom. Han ville inte galoppera och helst inte trava. Men vi körde på lite öppnor och slutor och back och annat. Han gick all in och vi finulade över det mesta mellan himmel och jord. Och så tittade vi på vackra svanar ute på fältet.

Sedan så fick han ha öronpluggar för första gången i sitt liv, vilket han var mycket kränkt över. Men när de väl, under skrik och panik, kommit in i öronen på honom så verkade han inte särskilt missnöjd. Han tyckte väl bara att vi var konstiga som vanligt. Jag tog in honom i transporten, stängde rampen, viftade med gardinen och så fick han stå där inne och kvällsfika under tiden som stallägaren packade två höbalar på en släp två meter bort, med traktorn. Jag kan säga att det levde om ganska ordentligt och några gånger så undrade jag om traktorn skulle backa på oss, men stallägaren hade stenkoll på både traktor, hästtransport och blek hästägare. Sedan körde jag Galishimo ett varv runt stallplanen och det gick utan problem. Galishimo verkar klart positivare och betydligt mindre rädd för att vara i transporten nu, så det är nog värt att hålla på och pyssla lite med den här träningen, innan vi åker.


Jag har anmält att jag vill ha föreningskort och manegekort nu också, till den närmaste ridskolan. Ridskolan är bara en mil bort och man kör rakt genom staden utan att ens köra genom en rondell. Jättelätt enligt kartan. Jag ska nog övningsköra dit utan hästtransport först, så jag vet vart jag ska köra. Det är ett okänt område för mig. När jag tog grönt kort valde jag en annan ridskola eftersom en gammal ridlärare där, från min glada tonårstid, kunde intyga att jag hade grundkompetens för att få gå kursen. Nu väljer jag ridskola som jag väljer gym. Ju närmare desto bättre.

Tanken är ju att jag ska göra om dagens prestation både på lördag, söndag och måndag. Lite mat och prassel i transporten och sedan någon cirkel kring stallet. Sedan får Galishimo vara ready to go. Då gör vi oss snart redo för vår första utflykt! Det känns jättebra!

Att fästa transporten, köra den och backparkera den går också helt problemfritt. Visserligen så får jag väl backa om lite och kliva ut ur bilen när man ska komma rätt på dragkulan, men det är verkligen inga problem och tar aldrig lång tid. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Planering med att måla hästtransport

Ett tungt beslut om gårdskatterna