Snart kan mina grannar spanska

Jag råkade betala in mig på en spanskakurs on line i morse, i stället för att träna den urvridna energilösa disktrase-kroppen, och jag har ägnat TIMMAR åt att lära mig spanska. Jag blir nästan rädd för mig själv. Jag blir verkligen intresserad av precis allt urskiljningslöst. Jag har ingen jag känner som jag kan träna spanska med och jag kör fast hela tiden men... jag kan inte sluta. Så fort jag får tid över så går jag in på www.babbel.com och tränar "jag är, du är, dom är, vi är, vem är du" på spanska. Om och om och om igen... Jag kan inte vara frisk överallt... roligt har jag då.. för mig själv.. i ettan.

Dessutom så spelar programmet in vad man säger. Jag har dock inte fått microfonen att ta in det jag säger om jag inte halvskriker. Sedan får jag ju fel på uttal flera gånger och måste repetera tills programmet godkänt mina uttal.
"Yo soy KATARINA" halvskriker jag alltså för mig själv här i ettan tio gånger på en kvart.

Snart kan med andra ord även mina grannar spanska. Vare sig de vill det eller inte. Förmodligen så lär dom sig snabbare än vad jag gör...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Den där silverbjälken

Planering med att måla hästtransport

Ett tungt beslut om gårdskatterna