Skolgalopp
Nu när vi har tränat galoppen så har Galishimo gjort något märkligt som jag inte kunnat göra något annat än lovprisa. Han har liksom en mellanväxel i galoppen som blir VÄLDIGT mjuk och långsam och det är omöjligt att skumpa i sadeln och han blir väldigt, väldigt vändbar. Oftast händer det i höger galopp men han har även börjat med det i vänster galopp. Jag har kallat den "Lyxgaloppen". Han orkar den bara några steg, men den känns otroligt bekväm och härlig. Ofta så häver han sig väldigt tydligt i den och så gör han på eget initativ volten mycket mindre för att verkligen ta stöd på sitt innerben som tar emot all vikt. Han får stort beröm för denna "mellanväxel" för den känns så underbart mjuk och kontrollerad att sitta i.
Det är mycket mer än vad jag förväntat mig av honom eller någonsin tänkte begära av honom. Det är verkligen inte tjusigt och kanske är det bara en grå ponny som skumpar runt med en tafatt ryttare, men det känns verkligen i magen att att det händer något. Åtminstone när jag sitter på honom.
Sedan kom nyfikenheten krypande och jag har verkligen börjat fundera på vad ÄR det med denna lyxiga, långsamma, vändbara galopp egentligen? Är det ens galopp eller gör han något annat? Någon annan måste ju ha kommit på den förut. Så jag fick surfa lite och hittade ordet för det.
Skolgalopp. Det är lite av en annan gångart än den vanliga galoppen eftersom hästen inte galopperar i tretakt, utan sätter ned en fot i taget, i fyrtakt helt enkelt. Det förklarar varför galoppen blir så mjuk och långsam. Eftersom modern dressyr inte avlar på fyrtaktig galopp så kan "vanliga" dressyrhästar inte plocka fram den så lätt, men Galishimo är ju ingen dressyrhäst, så den förmågan är helt enkelt inte bortavlad. Förr i tiden var den dock väldigt populär och man pratar om den en hel del inom den äldre ridkonsten som kallas Akademisk ridkonst.
En gammal etsning av en "professionell" skolgalopp. Sådär tjusiga ser vi förståss inte ut, men jag förstår varför den är eftersträvansvärd och varför den blivit lovprisad. Den känns verkligen mjuk. Underbart mjuk.
.
Det är mycket mer än vad jag förväntat mig av honom eller någonsin tänkte begära av honom. Det är verkligen inte tjusigt och kanske är det bara en grå ponny som skumpar runt med en tafatt ryttare, men det känns verkligen i magen att att det händer något. Åtminstone när jag sitter på honom.
Sedan kom nyfikenheten krypande och jag har verkligen börjat fundera på vad ÄR det med denna lyxiga, långsamma, vändbara galopp egentligen? Är det ens galopp eller gör han något annat? Någon annan måste ju ha kommit på den förut. Så jag fick surfa lite och hittade ordet för det.
Skolgalopp. Det är lite av en annan gångart än den vanliga galoppen eftersom hästen inte galopperar i tretakt, utan sätter ned en fot i taget, i fyrtakt helt enkelt. Det förklarar varför galoppen blir så mjuk och långsam. Eftersom modern dressyr inte avlar på fyrtaktig galopp så kan "vanliga" dressyrhästar inte plocka fram den så lätt, men Galishimo är ju ingen dressyrhäst, så den förmågan är helt enkelt inte bortavlad. Förr i tiden var den dock väldigt populär och man pratar om den en hel del inom den äldre ridkonsten som kallas Akademisk ridkonst.
En gammal etsning av en "professionell" skolgalopp. Sådär tjusiga ser vi förståss inte ut, men jag förstår varför den är eftersträvansvärd och varför den blivit lovprisad. Den känns verkligen mjuk. Underbart mjuk.
.
Kommentarer
Skicka en kommentar