Galishimo the grey

Igår när jag red så var tre andra ekipage på ridbanan. Det ena ekipaget tränade galopp och de andra ekipagen red runt lite försiktigare. Och det var bara läckra ston som luktar sådär gott som bara hästflickor kan göra i Galishimos näsa. Kors och tvärs red de. En person stod på marken och en annan stod med sin hund en bit bort. Det är mycket att hålla reda på om man är en ung arab. Man måste ju kolla vad dom gör hela tiden. Heeela tiden. Och så luktar han efter dem när de rider förbi. De lämnar tydligen en tunnel av god lukt efter sig, de där stona. De flyttar ju på sig också. Särskilt hästen som tränar galopp. Dessutom så var det en traktor i maskinhallen som härjade och ibland bankade, och dessutom brummade en annan traktor snabbt förbi maskinhallen som om livet hängde på det.

Och jag kände mig helt trygg. Helt. Trygg. Galishimo slappnade av och gav ifrån sig massor av "trivselfrustningar" som han brukar ge ifrån sig när han tycker det är skönt att motionera och slappnar av. Eventuellt var han en gnutta lat. Jag fick vara riktigt stolt över honom.

Till slut avlägsnade sig två ekipage och det var bara Anette kvar med sin stora tant. Då frågade jag om hon kunde skritta lite under tiden jag och Galishimo tränade galopp, och hjälpa mig att se till att han tar rätt galopp så vi inte hamnar fel och i obalans. Det gjorde hon gärna. Så jag fick avsluta passet med lite träning både i vänster och höger galopp. Galishimo var lugn som en gammal farbror. 

Jag längtar tills sadeln är betald och min bil är färdigbetald... sedan ska jag gå helt crazy och skämma bort honom med täcken och filtar och benlindor och köpa mig själv olika jackor och västar och brodera hans namn och matcha oss, och allt möjligt som galna barnlösa damer med hyfsad lön kan göra. Det kommer att bli awesome!

En bild för bara sex månader sedan. Jag ville visa Galishimo för min mamma, men jag var så ridrädd att jag inte klarade av att rida. Jag satt helt fastfrusen i sadeln i trettio sekunder, och satt sedan jag av och bröt ihop i tårar och självförakt. Det var inte länge sedan....