Jag tar det i min takt

 

När Ares är så här okomplicerad så är det lätt att bli entusiastisk, även andra känner att de vill peppa mig och det dyker väl upp uppmuntrande tips här och var om vad jag kan göra med honom. Vad MER jag kan göra med honom. 

Men jag försöker verkligen stå stadigt, och ta min träning med Ares i min takt. Bara för att han hittills verkligen är snäll och läraktig, så behöver inte saker gå snabbare än vad jag planerat. Han är otroligt trevlig att longera och vi fortsätter befästa enkla övningar, tillsammans. Vi upprepar start, stopp, vila, uppmärksamhet, backa och att gå åt sidan. Han tycker om det. Han har börjat komma till mig, glatt  och förväntansfullt, i hagen. 

Bara för att någon annan hade kört in honom på sex veckor, eller bara för att han KAN köras in på sex veckor, så betyder det inte att jag behöver göra det lika snabbt. Jag kan köra in honom på sex månader om jag vill. Eller två år. Jag har inte bråttom. 

För det är jag och han nu. I vår egen bubbla. 

Jag tänkte inte börja befästa galoppen på volt förrän nästa vår. Jag vill helst göra det på en ridbana med hårt och fast underlag och staket, så han inte kan sticka om han blir för busig. Det är ju så att innan de fattar att det är själva gångarten galopp vi är ute efter, så tror de från början att det bara är farten vi vill ha, och då blir det ju lätt busigt även för den snällaste häst. Men jag känner mig inte redo att gå med honom till ridbanan ännu då vi måste följa en ganska vältrafikerad väg. Det får vänta tills jag känner mig trygg med att han klarar bilar, traktorer, barnvagnar och cyklister. 

Men ibland tar han något glatt galoppsprång här och var när jag longerar, och det ser alltid så fint och balanserat ut! Det ser så enkelt ut när han använder sin kropp i en fattning. Så naturligt. 

Så kul det ska bli att lära honom mer av det! 

Jag har också klippt honom! Båda mina vänner som heter Ebba blev besvikna på mig, haha! Jag har ju flätat och skött Galishimos långa man minutiöst men nu vill jag något annorlunda. Jag vill att Ares man ska vara lättskött så vi kan fokusera på att ha roligt tillsammans. Dessutom tycker jag hans gula slingor kom fram bättre när han blev klippt. Manen under är nästan svart och nu syns det bättre och slingorna rör sig mer. Men ibland reser sig manen lite och då ser han faktiskt lite gulligt ponnybusig ut. 

Men varje dag förundras jag över hur fin han är. 

Klok och mjuk, men samtidigt stabil. 

Precis vad jag drömde om! 

.